Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Dygnet runt

Trehundra unga skåningar blåste brass på en gång

Från hela Skåne kom mässingsblåsande barn och ungdomar till Malmö Musikhögskola för att delta i en av Sveriges största brassfestivaler. Vi letade efter övningsrummet där det mullrade som maffigast – och hamnade i tubans rike.

Bild: Peter Frennesson
Att övningsrum elva har dubbla ljudisolerande dörrar hjälper inte mycket. Ut i korridoren dundrar en rad djupa, rytmiska stötar. Av någon anledning får de oss att tänka på kosmiska förtexter, som tonar bort mot en avlägsen galax.
Visst. Det är ledmotivet till Star Wars de övar där inne. Fast enbart tubastämman.
– Bra! Vad häftigt det låter när vi är sams, berömmer övningsledaren Anders Björkqvist sina tio adepter.
Sällan är så många tubaister samlade. I en normal symfoniorkester räcker det med en enda tuba för att skapa stabil klangbotten, för detta är det djupaste och mullrigaste av alla blåsinstrument.
Men på en brassfestival med trehundra deltagare ryms ett helt batteri tubor i orkestern. Samtidighet är ett måste, annars förvandlas tonsättarens dröm om distinkta ljudstötar till ett oprecist åskmuller.
– Ett, två, tre, fyra, räknar Anders Björkqvist som är musiklärare i Helsingborg, har spelat tuba i hela sitt liv och till vardags är chef för Klippans musikskola.
Deltagarna i brassfestivalen är i åldern sex till tjugo och kommer från tjugofem skånska musikskolor. Efter sex timmars övning ska de samlas till en avslutande konsert i Musikhögskolans konsertsal.
Vad är svårast med att spela tuba?
Bild: Peter Frennesson
– De allra högsta tonerna, svarar tioårige Jesper Wulff, som går i Kristianstads musikskola och har spelat tuba i två och ett halvt år.
Tuban trivs bäst på stora djup. De riktigt höga tonerna kräver mycket av blåsaren.
– Jag känner mig ganska nöjd med det här, säger läraren till slut när de för fjärde gången har övat en passage där rytmen är trixig och det därför är extra viktigt att samtliga tubor hänger med.
De tar det en gång till för säkerhets skull. Samtidigt – i en galax inte alls långt borta.

Mässingsrör med romerska rötter

Ordet tuba är latin och betyder rör. Instrumentet har antika rötter, och tubans grekiska ursprung var ett bronsinstrument som kallades salpinx.
De romerska tuborna var raka, gjorda av brons eller mässing, och användes vid festliga processioner och tillställningar i det antika Rom.
Den moderna tuban uppfanns 1835 i Berlin, sedan man utvecklat tekniken med ventiler. Den slog snabbt ut alla sina föregångare.
Tuban är det blåsinstrumentet som frambringar de djupaste tonerna.
En tuba kan väga mellan åtta och tjugofem kilo.
Gå till toppen