Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

22 svenska Oscarsvinnare – här är alla klippen

”Jag vill tacka…” Ingrid Bergman fick sin första Oscar redan 1945. Sedan dess har 22 svenskar lyft den guldglänsande statyetten och hållit sina tacktal. Här kan du se klippen från filmerna som belönat svenska filmarbetare genom åren.

Bästa kvinnliga huvudroll

1945 – Ingrid Bergman för ”Gasljus”
Ingrid Bergman är vår mesta Oscarsskådespelare. Tre statyetter fick hon ta emot för sin skådespelargärning. ”Gasljus” är en rysare där huvudpersonen upplever obegripliga saker som får hennes man att påstå att hon är sinnessjuk. Det visar sig senare att det är han som står bakom dessa händelser.
Filmen satte avtryck till och med i det engelska språket. Orden gaslighting har blivit ett begrepp som beskriver att någon försöker lura någon att han eller hon är psykiskt sjuk.
1957 – Ingrid Bergman för ”Anastasia”
I ”Anastasia” spelar Ingrid Bergman mot Yul Brunner. Filmen är löst baserad på historien om den berömda "Anna Anderson", som påstods vara Storfurstinnan Anastasia av Ryssland och som överlevt sin förmodade avrättning i Jekaterinburg 1918.
”Anastasia” var en comeback i Hollywood för Ingrid Bergman. Hon hade lämnat man och barn för kärleken till italienske regissören Roberto Rossellini – det blev en skandal som under närmare tio år kom att kasta en mörk skugga över Ingrid Bergmans liv.

Bästa kvinnliga biroll

1975 – Ingrid Bergman för ”Mordet på Orientexpressen”
”Mordet på Orientexpressen” baserades på Agatha Christies Hercule Poirot-deckare med från 1934. Ombord på tåget mellan Istanbul och Calais mördas en industrimagnat med tolv knivhugg. Alla i förstaklassvagnen har motiv, alla är misstänkta – till och med butlern.
Ingrid Bergman spelar fröken Ohlsson, missionär, och bland motspelarna ses bland andra Albert Finney, Sean Connery och Lauren Bacall. Filmen Oscarsnominerades i flera kategorier.
2016 – Alicia Vikander för ”The Danish Girl”
Eddie Redmayne (som också var nominerad för sin insats i filmen) spelar Lili Elbe/Einar Wegener, den första personen i världen som genomgick en könskorrigering. Men det är Alicia Vikander som går genom filmduken som hustrun Gerda Wegener.
I recensionen av filmen skrev HD:s och Sydsvenskans recensent Camilla Larsson att Vikander ”bär den här filmen, ofta i högre grad än Redmayne, och genomgår en förvandling lika stor som hans. Genom förälskelse, ilska, tvivel, och acceptans, till stor sorg. Men framför allt kärlek.”

Bästa utländska film

1961 – Ingmar Bergman för ”Jungfrukällan”
”Jungfrukällan” baseras på en folkvisa om Per Tyrssons döttrar och utspelar sig på 1300-talet. En jungfru blir våldtagen och mördad. Max von Sydow spelar fadern. Våldsskildringarna uppfattades som så råa att den svenska censuren fick kritik och New York Times kritiker baxnade.
1962 – Ingmar Bergman för ”Såsom i en spegel”
Detta kammarspel skildrar en familj under tjugofyra intensiva timmar. Författaren och änklingen David (Gunnar Björnstrand) återvänder efter en vistelse i Schweiz för att vistas en tid på en ö tillsammans med sina barn Karin och "Minus", samt svärsonen Martin. Dottern Karin (Harriet Andersson) är schizofren och tror sig höra röster från en vägg.
Filmen var anledningen till att Ingmar Bergman förälskade sig i Fårö – filmbolaget SF oroade sig för kostnaderna med att filma utomlands och bad regissören att åtminstone ta en titt på några tänkbara svenska miljöer, vilket han motvilligt gick med på. Regissörens möte med Fårö blev en vändpunkt i hans liv.
1984 – Ingmar Bergman för ”Fanny och Alexander”
”Fanny och Alexander” var Ingmar Bergmans ”största” film, om man kan säga så. Då den gjordes var det den dyraste filmproduktionen någonsin i Sverige. Många av skådespelarna gör sina främsta insatser på vita duken. Det sägs att Max von Sydow och Liv Ullmann var Bergmans ursprungliga val för rollerna som biskop Vergérus och Emelie (von Sydow ska ha tackat nej på grund av för lågt gage). Nu blev det istället Jan Malmsjö och Ewa Fröling.
Filmen Oscarsnominerades i sex klasser och vann i fyra: bästa utländska film, scenografi, kostym och foto.
Ingmar Bergman själv befann sig i München när Oscarsgalan hölls, så hans hustru Ingrid von Rosen och Jörn Donner, som filmens producent, fick ta emot priset:

Bästa dokumentär

1951 – Olle Nordemar för ”Kon-Tiki”
Den norsk-svenska filmen ”Kon-Tiki” handlar om norske upptäcktsresanden Thor Heyerdahls expedition 1947. Filmen spelades in i Peru och i Franska Polynesien, men vissa interiörer spelades in i Sandrews ateljéer i Stockholm.
Den 28 april 1947 satte Heyerdahl och hans besättning, som bestod av fyra norrmän samt svensken Bengt Danielsson, segel vid Callao i Peru på en balsaflotte byggd i traditionell stil, för att bevisa teorin att folk tidigt rest över Stilla havet. Efter 101 dagar nådde de ön Raroia i Polynesien.
2013 – Malik Bendjelloul för ”Searching for Sugar Man”
Malik Bendjellouls film handlar om den amerikanske musikern Sixto Rodriguez, som hade en kort karriär i USA i slutet av 1960-talet. Sedan glömdes han bort och antogs ha begått självmord efter en misslyckad konsert. I Sydafrika levde dock hans musik kvar och blev en viktig röst för det vita apartheidmotståndet.
2014, året efter Oscarvinsten, tog Bendjelloul (född i Ystad) sitt liv efter en kortare tids depression.

Bästa foto

1974 – Sven Nykvist för ”Viskningar och rop”
Sven Nykvist – ljusets mästare – kom från Moheda i Småland, och betraktas som en av de största filmfotograferna genom tiderna. Under sin 55 år långa karriär som fotograf filmade han 123 filmer, varav 24 var i samarbete med Ingmar Bergman. Nykvist arbetade också tillsammans med flera andra av filmvärldens stora, som Woody Allen, Philip Kaufman, Roman Polanski, Andrej Tarkovskij, Nora Ephron, Liv Ullmann, Max von Sydow, Jan Troell och Lasse Hallström.
1984 – Sven Nykvist för ”Fanny och Alexander”

Bästa klippning

1984 – Tom Rolf (tillsammans med Glenn Farr, Lisa Fruchtman, Stephen A. Rotter och Douglas Steward) för ”Rätta virket”

Bästa kostym

1976 – Ulla-Britt Söderlund för ”Barry Lyndon”
1984 – Marik Vos-Lundh för ”Fanny och Alexander”

Bästa scenografi

1984 – Anna Asp och Susanne Lingheim för ”Fanny och Alexander”

Bästa ljud

2010 – Paul Ottosson (tillsammans med Ray Becket) för ”The Hurt Locker”

Bästa ljudredigering

1996 – Per Hallberg (tillsammans med Lon Bender) för ”Braveheart”
2008 – Per Hallberg (tillsammans med Karen Baker Landers) för ”The Bourne Ultimatum”
2010 – Paul Ottosson för ”The Hurt Locker”
2013 – Per Hallberg (tillsammans med Karen Baker Landers) för ”Skyfall”
2013 – Paul Ottosson för ”Zero Dark Thirty”

Bästa kortfilm

1949 – Arne Sucksdorff för ”Människor i stad”

Heders-Oscar

1954 – Greta Garbo. Motivering: För hennes oförglömliga scenframträdanden
Nej, vår allra största filmstjärna fick aldrig någon Oscar för en specifik filmroll. Hon nominerads fyra gånger, men vann aldrig. 1954 hedrades hon ändå för sin gärning med en hedersstatyett.
Läs alla artiklar om: Oscarsnomineringarna
Gå till toppen