Färska siffror visar att bostadsinbrotten i södra Sverige har minskat med hela 18 procent förra året. 2015 slog inbrottstjuvar till 5 871 gånger i södra Sverige. Det är i snitt 16 inbrott varje dag – året om. Under 2016 skedde ”bara” 4 802 inbrott.

– Ska man jämföra med övriga Sverige är det stor skillnad. Ingen polisregion har en sådan sänkning som här, säger Göran Landvall, kommissarie på polisens Nationella operativa avdelning (NOA) och nationellt sakkunnig på bostadsinbrott.

En framgångsfaktor är gränskontrollerna.

– Ryktet att det finns polis vid gränserna har spridit sig till de kriminella miljöerna, säger han.

I Sverige sker det mer än 20 000 bostadsinbrott (försök inräkande) varje år. Drygt hälften utförs av internationella ligor från Balkan, Rumänien, Polen, Baltikum och Georgien, enligt polisen. Resten utförs av ”lokala förmågor, ungdomar och livsstilskriminella”, förklarar Göran Landvall.

– Gränskontrollerna är inte det enda svaret. Men det har påverkat ligornas strategi om de överhuvudtaget ska ta sig till Sverige. Gör de det så kanske de väljer att ta sig in norröver där det inte finns lika mycket gränskontroll, säger han.

Framgångsrika spanings- och utredningsinsatser under 2016 har också gjort att bostadsinbrotten har minskat.

– Gör vi ett tillslag mot en liga ser vi hur kurvorna störtdyker rakt ner i källaren. Vi har plockat in ett par ligor som har varit väldigt brottsaktiva. Men en liga ersätts snabbt av en annan, säger han.

Då kommer den tredje framgångsfaktorn in i bilden – hur kommunpoliserna i vardagen arbetar brottsförebyggande tillsammans med respektive kommun.

– Där jobbar vi mycket mot lokala förmågor och ungomar som begår inbrott. Allt detta sammantaget gör att vi bryter kurvan och får bostadsinbrotten att sjunka.

Göran Landvall lyfter fram ”Staffanstorpsmodellen” som ett särskilt lyckat exempel. Där har polisen, kommunen och invånarna gått samman och DNA-märkt dyrbara prylar för att avskräcka inbrottstjuvar. Metoden gjorde att inbrotten minskade med nästan 40 procent.

– Det bästa exemplet är i Staffanstorp. Men även Lomma och Kävlinge har varit framgångsrika, säger han.

Nu ska livet för inbrottstjuvarna göras ännu mer besvärligt. Tillsammans med sina kollegor i landet har Göran Landvall tagit fram ett ”metodstöd” som ska lanseras över hela Sverige.

– När den lokala polisen ställs inför ett bostadsinbrott ska man kunna gå in och använda metodstödet. Det kan till exempel vara att jobba med DNA-märkning. Det kan också vara det vi kallar ”Kävlingemodellen”. Då halverade man inbrotten på tio veckor genom att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, baserat på bra underrättelseinformation, säger han.

För att kunna bekämpa bostadsinbrotten så effektivt som möjligt tar svensk polis hjälp av kollegor från Europol, EU:s polisorgan.

– Danmark har fler inbrott per capita än Sverige. I England är siffrorna skyhöga. Bara London har fler inbrott än hela Sverige under ett år. Vi försöker lära av dem, säger Göran Landvall.

DNA-märkning av prylar kommer till exempel från Storbritannien. På 1990-talet hade Nederländerna enorma problem med bostadsinbrott. Det slutade med en ny lag som tvingar byggbolag att koppla in polisen när det byggs fastigheter.

– Polisen konsulteras av byggbolagen så att fastigheterna blir inbrottssäkrade, så gott det nu går. Det ska ta minst tre minuter att ta sig in i en byggnad. Förutsatt att man inte bara krossar en ruta, säger Göran Landvall.

En metod som han gärna skulle se i Sverige.

– Det borde man verkligen titta på. Att polisen får en tydligare roll i byggprocesser.

– Taggtråd och vallgrav är effektivast. Men det är inte speciellt trevligt. Annars:

• Ordentligt larm.

• Godkända säkerhetslås på dörrar och fönster.

• Röresledetektor så att belysning tänds när någon närmar sig huset.