Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Kenny Lindquist: Nu är jag nybesiktigad

”Femton år har gått sen jag fick läkarbeskedet – med stort C. Det kom att förändra livet. I veckan kom upplösningen på dramat”, skriver Kenny Lindquist.

Under större delen av mitt liv har denne yngling lidit av en sjukdom med namnet elakartad hypokondri. Fram till den 15 april 2002 hade jag drabbats av de flesta av världens sjukdomar … i min fantasi.
Ena veckan kunde jag ha drabbats av åldersdemens, förstorat hjärta och benskörhet – allt på samma gång.
Veckan därpå slog hjärnhinneinflammationen till, samtidigt som jag fick en släng av premenstruella rubbningar.
Under årens lopp gick lyckades jag överleva allt som stod i Stora läkarboken. Så här i efterhand kan jag konstatera att jag lätt kunnat spela huvudrollen som Argan i Molières ”Den inbillade sjuke”. Utan manuskript.
Men så hände något som kom att förändra mitt liv radikalt. Jag fick det chockartade beskedet att jag fått en tumör, stor som en persika, i urinblåsan.
Att bara tänka ordet cancer fick mig att känna panik.
På vägen hem från lasarettet sneddade jag via kyrkogården. Där kom min dramatiska läggning lagom till pass.
Visserligen hade min sympatiske läkare förklarat att min sjukdom inte var direkt dödlig. Men trots det passade jag på att se ut en gravplats, snett nedanför sekelskifteshusets balkong.
Sen eldade jag upp dagböckerna i öppna spisen.
Fjorton dagar senare var det dags för operation. Kände mig lika ensam som grabben i Sydafrika som skulle genomgå den allra första hjärttransplantationen 1967.
Två sköterskor rullade ner mig till operationssalen där jag fick en nervlugnande sypp. Den fick mig att snabbt må ungefär lika bra som efter en stor stark på Gasverksbackens kvarterskrog.
Av operationen har jag inte något minne. Men en halvtimme senare sa doktorn att allt gått bra. Så dagen därpå fick jag gå hem.
Jag har aldrig förstått mig på folk som menar att sjukvården mal långsamt. Och hypokondriker ska jag aldrig mer titulera mig. Det löftet lovar jag att hålla.
På vägen hem lade jag märke till att nån lagt rabarber på min gravplats.
Sakta gled jag över till ett njutbart liv på Eneborg, med sina kulinariska rätter som läckra isterband, fläsk med löksås, skönsång och lagrad Tinto.
Livet lekte när jag fick fortsätta leva.
Häromdagen var jag och bilen på kontrollbesiktning.
Jag blev friskförklarad från cancern.
Och bilen kan rulla ett år till.
Genom att kommentera på HD.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på HD.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på HD.se och HD papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Läs alla artiklar om: Kenny Lindquists krönika
Gå till toppen