Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Lägg ner Arbetsförmedlingen. Den lever inte upp till sitt namn.”

I ett läge med en allt mer tudelad arbetsmarknad är det helt centralt att arbetsgivare och arbetssökande känner tillit till Arbetsförmedlingen. Så är det inte idag. Lägg ner den och börja om, skriver Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson Fredrik Malm.

Arbetsförmedlingen bör ersättas med en ny myndighet, som tar större ansvar för alla dem som står långt från arbetsmarknaden, menar Liberalernas Fredrik Malm.Bild: Jessica Gow/TT
Trösklarna in på arbetsmarknaden måste sänkas. Fler ska kunna få sitt första jobb. Liberalerna anser att Arbetsförmedlingen behöver göras om från grunden för att återfå folkets och arbetsgivarnas förtroende.
Svensk ekonomi befinner sig i högkonjunktur och många av de arbetslösa får snabbt jobb. Men samtidigt blir vår arbetsmarknad alltmer tudelad. En ny arbetslöshet växer fram där unga och nyanlända inte kommer in på den svenska arbetsmarknaden. Vid nästa lågkonjunktur kommer dessa strukturella problem att bli allt synligare. Mönstret är tydligt. Den utbildade inhemskt födda befolkningen har en väldigt hög sysselsättningsgrad. Nyanlända, unga utan utbildning och äldre arbetslösa är grupper som systematiskt ställs utanför arbetsmarknaden.
Över hälften av alla utrikesfödda saknar sysselsättning efter sju år i Sverige. Det vi bevittnar är Sveriges största klassfråga.
I ett läge med en allt mer tudelad arbetsmarknad är det helt centralt att arbetsgivare och arbetssökande känner tillit till Arbetsförmedlingen. Så är det inte idag.
Arbetsförmedlingen som myndighet lever inte upp till sitt namn.
Riksrevisionen har nyligen granskat Arbetsförmedlingens förberedande utbildningar och levererat kritik på flera punkter. Detta bekräftar återigen att Arbetsförmedlingen är en myndighet med stora problem. Både arbetstagare och arbetssökande saknar förtroende för myndigheten. Myndigheten har i dagsläget det lägsta förtroendet av alla myndigheter. Detta hämmar hela den svenska arbetsmarknadspolitiken.
För att skapa en inkluderande arbetsmarknad där fler kan få sitt första jobb behövs kraftfulla åtgärder. Vi har idag en regering som blundar inför utmaningen att få unga och nyanlända sysselsatta. På ett systematiskt sätt vägrar man att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och skapa förutsättningar fler enkla jobb.
Det behövs förändring.
1. Lägg ner Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen är den myndighet med lägst förtroende bland privatpersoner och företag. Myndigheten lägger ned mer personalresurser på intern administration än kontakt med arbetsgivare (Arbetsförmedlingens årsredovisning 2015). Myndigheten har oftast inget budgettak vid upphandling av externa utbildningsleverantörer, vilket har fått kritik från Riksrevisionen.
Men framför allt görs inte tillräckligt för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. En ny myndighet med tydligare profilering på arbetssökande som står längst från arbetsmarknaden måste komma till. Dessa personer behöver mer riktade resurser och då krävs effektivisering av myndigheten.
2. Inför startjobb.
Sverige har en av OECD-ländernas högsta lägstalöner, därtill har Sverige lägst lönespridning i EU samt endast 5 procent enkla jobb.
Vi föreslår en lagstadgad lägstalön på 14 000–16 000 kronor för den nya anställningsformen startjobb. Denna anställningsform ska vara tillgänglig för de grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Med struken arbetsgivaravgift och enkla anställningsregler blir detta en åtråvärd anställningsform för arbetsgivare och bör skapa fler enkla jobb.
Det är samtidigt viktigt att människor inte blir missgynnade och fast i anställningsformen. Därför får anställningsformen endast tillämpas på unga under 23 år och nyanlända som befunnit sig i Sverige under högst fem år. Arbetsgivare får heller inte säga upp befintlig personal för att ersätta dem med startjobbsanställningar.
3. Flytta över uppgifter från Arbetsförmedlingen till andra offentliga aktörer.
Utbildningsinsatserna måste ha ett tydligare fokus på arbetsmarknaden. Liberalerna föreslår att högskolor och yrkesutbildningar axlar delar av det ansvaret.
Vidare efterfrågas ett tätare samarbete med kommuner för att effektivisera arbetsmarknadsprojekten. Vissa kommuner har kommit långt i matchningsarbetet och där bör den nya myndigheten kunna samarbeta tätare för att kunna nå ut till arbetssökande samt för att bättre hushålla med de offentliga resurserna.
Sveriges arbetsmarknad behöver fler som arbetar och då behövs ett rejält tillskott nya jobb. Liberalernas förslag om startjobb är riktiga jobb, inte arbetsmarknadspolitiska åtgärder, där arbetsgivaren tryggt och enkelt kan anställa och slippa onödig administration.
Att inte genomföra nödvändiga reformer för dem som står längst bort från arbetsmarknaden är att kapitulera inför en av våra allra största utmaningar de kommande årtiondena. Från Liberalernas sida är vi fast förvissade om att genomföra dessa reformer och en rad andra viktiga förändringar för att fler jobb ska skapas och fler arbetslösa ska kunna vara med och bidra.

Fredrik Malm

Fredrik Malm är arbetsmarknadspolitisk talesperson för Liberalerna.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen