Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

300 nya Påarpsbostäder kan hindras av järnvägen

Vi bygger i stationssamhällena istället! Det sade politikerna när kontroversiella byggplaner för koloniområdena skrotades. Men nu är det just bullret från järnvägen som gör att planerna på över 300 bostäder i Påarp kanske inte kan genomföras.

Påarp ska växa rejält är det tänkt - men frågan är om det går att bygga.
- Buller är jättesvårt. Vi har samma problematik i Ödåkra och i Rydebäck, säger planarkitekt Helena Taps.
Att stationssamhällena står högt på listan när politikerna tittar på var det ska byggas nya bostäder är inget nytt. Och i december, vid arbetet med stadsplanen, skruvades förväntningarna upp ytterligare.
Efter stora protester slopades förslaget att bygga bostäder på stadens koloniområden, i alla fall fredas nu de flesta. Men det innebär också att man måste hitta nya ställen att bygga bostäder på, och därför vill den blågröna majoriteten se en plan för hur samtliga stationsorter kan utvecklas.
Läs också Här ska det byggas istället när koloniområdena fredas
Påarp är en av de stationsorter där det länge har funnits utbyggnadsplaner. Just nu arbetar kommunen med två detaljplaner där.
Den ena är marken där Landsbergs plantskola låg, där det planeras 150-200 nya bostäder.
Den andra är åkermark som ägs av kyrkan söder om Skånebanan (järnvägen) och Mörarpsvägen, där Veidekke vill bygga. Här var det först sagt cirka 40 villor, men nu har det ökats på till cirka 95 bostäder och då mest kedje- eller radhus.
- Tanken är att bygga tätare och få in fler bostäder på samma yta, säger Helena Taps.
Hon hänvisar till länsstyrelsens krav att om man bygger på värdefull åkermark så ska marken utnyttjas effektivt. Till det kommer kommunpolitikernas nya direktiv om fler bostäder i stationsorterna.
Till vänster järnvägen - till höger marken som staden vill bygga bostäder på där Landsbergs plantskola tidigare låg.Bild: Rickard Dighammar
Men samtidigt som järnvägen och stationen gör Påarp attraktivt att bygga och bo i så innebär den också problem. Med bullret från tågen.
Staden anser att man bör beräkna bullernivåerna efter dagens förhållande, där tågen kör 90 km i timmen norrut och 40 söderut. Men Trafikverket vill se beräkningar på framtida förhållanden då de tänker sig tåg som kör i 160 km i timmen - med helt andra ljudnivåer.
- Det kräver en ombyggnad av spåren och är inte realistiskt, anser Helena Taps.
Men Trafikverket har lämnat skarpa synpunkter och har fått medhåll från länsstyrelsen som menar att det finns brister i planunderlaget och hotar stoppa planen för Landsbergs, där det utöver bostäder även finns planer på ett trygghetsboende.
Helena Taps säger att Trafikverkets krav innebär att om man bygger bostäderna så blir man också tvungen att bygga en 2,5 meter hög vall med plank ovanpå, totalt 4,5 meter högt. Förutom kostnaden för uppförande och skötsel anser kommunen att det inte är rimligt ur gestaltningssynpunkt.
Å andra sidan. Om kommunen får igenom sina byggplaner, utan krav på bullerskydd, så blir det Trafikverkets åtagande om de i framtiden bygger ut järnvägen med snabbare tåg.
- Det har ställts på sin spets och vi har fastnat i ansvarsfrågan, konstaterar kommunens planchef Björn Bensdorp Redestam.
Han tror att det kan bli svårt att få igenom bostadsplanerna åtminstone för Landsbergs, som redan har dragit ut på tiden.
- Men jag kommer ändå att rekommendera att vi kör igenom planen för att testa rimligheten och vilka krav som kan ställas på bullerskydd, säger Björn Bensdorp Redestam och menar att det är en viktig principfråga för utbyggnaden i alla stationsorterna.
Vid Mörarpsvägen och Målarevägen finns ett antal äldre villor, där ägarna är oroliga för ännu högre bullernivåer om de nya bostäderna byggs.Bild: Rickard Dighammar
Problemet är ungefär detsamma för marken vid Mörarpsvägen och Målaregatan. Där finns dessutom en grupp boende vars äldre bostäder inte skyddas av bullerplank, och som menar att de nybyggda husen kommer att reflektera ljudet så att de drabbas av ännu högre bullernivåer.
- Det ligger något i det de säger. De är väldigt utsatta och det måste vi titta på. Vi måste kunna säkerställa att det blir bra boendemiljöer båda för de som bor där och de som ska bo där, konstaterar Helena Taps.
Gå till toppen