Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Här ska de uppgrävda skeletten från Mariakyrkan återbegravas

Redan 1966 fick Pålsjö kyrkogård en särskild plats för återbegravning av ben, kranier och andra kvarlevor som grävts upp i samband med byggprojekt på gamla kyrkogårdar. Där ska skelettdelarna från Mariakyrkan åter komma i vigd jord.

Prästerna Gudrun Erlanson och Björn Kjellström besöker för första gången platsen där återbegravningen ska ske.Bild: Björn Lilja
De har varit präster i Helsingborg i 26 respektive 27 år. Men aldrig förut varit med om en återbegravning. Det här är också första gången som Gudrun Erlanson och Björn Kjellström besöker den väldigt speciella minnesplatsen på Pålsjö kyrkogård.
Texten på den stora stenen berättar tydligt vad det handlar om:
" Till minnet av längesedan bortgångna människor vilkas ben tillvaratagits å stadens forna kyrkogårdar och här jordats upprestes denna vård år 1966."
Inom kort kommer graven att fyllas på med ytterligare kvarlevor - nu från Mariakyrkan.
- Det är fint att en sådan här plats finns, tycker Björn Kjellström som är församlingsherde i S:t Maria församling.
Kyrkan har den senaste tiden fått stå upp för sitt hårt kritserade beslut att i ett gemensamt projekt med kommunen riva muren som omgärdat Mariakyrkan sedan 1950-talet. Argumenten för ombyggnaden av Mariatorget är att skapa en tryggare och bättre plats för besökare och barnfamiljer vid stadens krogtorg. Men även symboliskt vill man riva kyrkans murar.
Läs också Här ska barnen leka när föräldrarna äter och dricker på krogtorget
Eftersom det fram till 1816 fanns en kyrkogård vid Mariakyrkan, och platsen i sig är historiskt intressant, så har grävarbetena övervakats av arkeologer. Och när mängder av benrester och kranier kom i dagen i slutet av januari var det ingen större överraskning - även om det inte var riktigt vad Björn Kjellström hade förväntat sig.
- I min värld tog den gamla kyrkogården slut vid muren, jag hade inte varit riktigt medveten om att den sträckte sig längre ut i gatan, förklarar han.
Det var i januari som skelettfynden vid Mariakyrkan gjordes. Nu går vissa delar av fynden till forskning medan andra ska återbegravas.Bild: Rickard Dighammar
I schakthålen hittades en mängd benrester och kranier, men knappast några hela skelett. Bara fyra gravar var någorlunda intakta, varav tre troligen är från 1600-1700-talet och en bedöms vara från 1400-1500-talet.
Läs också Arkeologiska fynd: Fullt av skelett i marken kring Mariakyrkan
Kyrkan har anklagats för att sakna respekt både för vårt kulturarv och för gravfriden. Men det håller de inte med om.
- Vi återskapar miljön som den såg ut tidigare, utan mur, menar Gudrun Erlanson.
Mariakyrkan hade från början en mur, men den revs efter att kyrkogården hade lagts igen 1816 och flyttats till Gamla kyrkogården. Den mur som nu delvis har rivits byggdes i början av 1950-talet.
- Jag kan förstå att det finns olika tankar kring det här, men vi följer det regelverk som finns, säger Björn Kjellström.
Så vad händer nu?
- Skeletten från de fyra påträffade gravarna kommer troligen att undersökas av osteolog för att bland annat bestämma kön, ålder och sjukdomar. Därefter förvaras de som vetenskapligt material i Lunds universitets historiska museums magasin, berättar Per Sarnäs som driver företaget Skånearkeologi och har länstyrelsens uppdrag att följa utgrävningarna.
- De lösa skelettdelarna och kranierna som hittats överlämnar vi till kyrkan för återbegravning.
Arbetet vid Mariakyrkan ska vara klart i april och därefter tas det formella beslutet av länsstyrelsen.
- Återbegravningen kan ske med väldigt kort varsel så fort vi har fått klartecken, säger Björn Kjellström.
Han berättar att det i princip går till som en vanlig gravsättning där man ber en bön och sjunger någon psalm. Precis som alla kyrkans övriga gudstjänster kommer den att vara öppen för de som vill delta.
Den stora minnesstenen står bakom kvarter elva på Pålsjö kyrkogård. Men varför den restes 1966 är en gåta för dem som arbetar i kyrkan i dag.Bild: Björn Lilja
Platsen som är vald för återbegravningen har fram till nu varit anonym, även för kyrkans folk. Gudrun Erlanson och Björn Kjellström vet inte mycket mer än de kan läsa av det som står på den ensamma minnesstenen bakom kvarter elva på Pålsjö kyrkogård.
Varför den restes 1966 är till exempel en gåta. Man kan tänka sig att anledningen var något stort byggprojekt i staden, där det har funnits en gammal kyrkogård. Men vilket?
Och det framgår inte om fler kvarlevor därefter har återbegravts på platsen.
- Men texten beskriver väl dilemmat med de konsekvenser som en vidareutveckling av staden får, tycker Björn Kjellström.
Han läser ur versen på stenen:
"Nutidens sjudande id under larmet av växande storstad störde vår drömlösa sömn, slet oss ur gravarnas famn."
Björn Kjellström utesluter inte att det snart kommer fler projekt där liknande arkeologiska fynd kommer att göras och tänker bland annat på det stora landborgsgaraget som ska byggas under Rosenträdgården.
I hörnet på stenen står initalerna GWW. Gudrun Erlansons kvalificerade gissning är att det är Gustav Wilhelm Widmarks initialer. Ariktekten och konstnären som levde 1885-1967 och bland annat stod bakom utformningen av Pålsjö kyrkogård. Han hade också ett stort engagemang i Mariakyrkan och var initiativtagare till Gillet Gamla Helsingborg.
Genom att kommentera på HD.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på HD.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på HD.se och HD papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen