Helsingborg

Boendet på folkhögskolan ger skjuts till svenska språket

Hur ska ensamkommande integreras i samhället? På Sundsgårdens folkhögskola har ett nytt projekt satt fart på språkutvecklingen.

"Det svåraste med svenskan är skrivandet. Vokalerna å, ä och ö kämpar jag fortfarande med", säger Hussein Osman (t.v). Svenska grammatiken tycker Murtaza Ali är klurig.Bild: Rickard Dighammar
Murtaza Ali tittar ner i bordet samtidigt som han försöker sätta ord på sina känslor när han blir påmind om sitt hemland, men det är svårt. Flykten från Afghanistan harså klart påverkat livet mycket.
För två och ett halvt år sedan kom han till Sverige efter att ha lämnat våld och elände men även sin familj i Afghanistan. I dag har Murtaza Ali hittat hem och är sedan hösten, en av fem deltagare i det nystartade projektet Folkhögskolespåret på Sundsgårdens folkhögskola.
- Jag får träffa människor med olika bakgrunder. När vi gick på gymnasiet var det många som hade en bakgrund från Afghanistan och då fick jag inte utveckla svenskan på samma sätt, berättar han.
På fritiden försöker Murtaza Ali läsa svenska böcker och se på TV för att utveckla språket. Ibland är det svårt att hänga med, berättar han.Bild: Rickard Dighammar
Syftet med Folkhögskolespåret är att ensamkommande ungdomar som fyllt 18 och är på väg att lämna sina HVB-hem ska få en chans att både bo och utbilda sig på skolan. Just nu studerar flera nyanlända på Sundsgårdens folkhögskola. Genom det här projektet, menar rektor Anneli Appelskog, att ensamkommande, nu får en chans att verkligen integreras i samhället.
- Jag tror jättemycket på den här idén. Vitsen är att de integreras både på internatet och i utbildningen. Här finns många med helt olika bakgrund och vi vill hitta en balans mellan att de ensamkommande ungdomarna både lär sig svenska och att använda sitt modersmål när de träffar andra människor och utvecklar sin svenska. Samhällskunskap är också en viktig del i undervisningen , som underlättar integrationsprocessen, vid sidan om de andra ämnena, säger hon.
20-åriga Hussein Osman öppnar dörren till villan där han bor tillsammans med fem andra elever på skolan. För tre år sedan kom han från Eritrea till Sverige. Kvar i hemlandet blev familjen. I dag har han försökt börja om på nytt i Sverige. På Sundsgården har han varit sedan september.
- Jag får träffa mycket människor här och det blir mer socialt. Vi kompisar lagar vi ofta mat ihop, spelar spel eller fotboll, säger han.
Hussein Osman har varit på Sundsgårdens folkhögskola sedan i höstas. Han börjar känna sig hemma här.Bild: Rickard Dighammar
Både Hussein Osman och Murtaza Ali har ett stort idrottsintresse och det sägs att idrotten har en särskild betydelse för integration av nyanlända. För Hussein Osman har kombinationen av studierna på Sundsgårdens folkhögskola och fotbollen, varit viktig för språkutvecklingen.
- När jag spelade fotboll var flera av de jag kommunicerade med personer som är uppväxta i Sverige och därför kunde jag utvecklas ännu mer, säger han.
Pia Weimark arbetar som mentor och boendestöd på skolan. Hon har följt både Hussein Osman och Murtaza Ali sedan de kom hit. Utvecklingen hon ser hos dem, menar hon är imponerande.
- Det är jätteroligt. Jag följer dessa killar dagligen och de är motiverade, ställer frågor och vill lära sig mer, säger hon.
Folkhögskolespåret ska förbereda personer som Hussein Osman och Murtaza Ali inför framtiden. Båda två vill vidareutbilda sig på universitet men för Murtaza Ali känns vägen dit lång. Han brottas fortfarande med en ovisshet inför vad som ska hända.
- Jag saknar min mamma och min syster, ibland är det svårt att hålla ihop men jag försöker, säger han.
Gå till toppen