Kultur

Johan Malmberg: Kriget mot kvinnorna

En fasansfull bild av en mansvärld som vägrar möta världen som tornar upp sig främmande utanför deras fönster.

Zara Larsson.
Måndag lunch: Efter nattens Oscarsgala skriver Sady Doyle i Elle "What we lose when we give awards to men like Casey Affleck" och radar upp en lista Hollywoodmän som anklagats eller åtalats för sexövergrepp lika lång som eftertexterna till "Sista tangon i Paris". Nätkommentatorerna rycker ut till Casey Afflecks försvar.
Måndag eftermiddag: Världens första bordell med enbart sexdockor öppnar i Barcelona. Möt Lily, Katy, Laiza, Aki som ser ut som plastikopererade animéfigurer men som av ägarna beskrivs som fullständigt realistiska.
Tisdag lunch: Kellyanne Conway drar upp knäna under sig i soffan. Det är tydligen det mest upprörande som händer i president pussygrabbers Ovala rum denna vecka.
Onsdag förmiddag: En bekant delar "nyheten" om Konstnärsklubben som sagt nej till kvinnliga medlemmar. Det visar sig vara en två år gammal nyhet. Å andra sidan, mansklubbens beslut att inte acceptera kvinnor är ännu äldre, närmare bestämt sedan 1856.
Onsdag lunch: Politikfakta sprider den falska nyheten om att en av damlandslagets nya tröjor citerar Zara Larsson: "Jag får väl hata män om jag vill... Jag hatar killar. Hatar hatar hatar". Fejknyheten förenar kvinnohatarnas båda älsklingsämnen: damfotboll och en nittonårig artist.
Torsdag förmiddag: Klädkedjan Zaras engelska kampanj "Love your curves" pryds av två trådsmala flickor med tolvårskroppar.
Torsdag eftermiddag: I Aftonbladet träder Sofia, tidigare 112 kilo, fram som den miljonte (grattis!) bantande kvinnan som både blivit lättare och lyckligare!
Torsdag förmiddag: Feministiskt perspektiv berättar att kvinnors orangea kuvert kommer att innehålla 6000 kronor mindre än mäns. Absolut ingen rasar.
Fredag förmiddag: Feministskådespelaren Emma Watson känner sig manad att visa brösten i en magasinsintervju. Et tu, Emma.
Fredag lunch: En annan bekant länkar till en ledarartikel som handlar om våldtäktsstatistik. En Sven Nilsson svarar henne "Det var ett jävla gnällande om ni kärringar som blir utsatta för brott".
Mitt i denna alldeles, alldeles vanliga mansvecka stod etnologen Håkan Jönsson på Dunkers scen och pratade om kökets historia. En timmes intressant exposé över köket som spelplan för osynliggjorda husmödrar till dagens skrytbyggen för hipstermän. Han pratade om de oerhört raffinerade redskap som männen nu hänger i exklusiva rader på väggarna och han citerade filosofen Martin Heidegger: "En man med en hammare kommer alltid att hitta spik".
Det kan nog vara veckans, ja årets, mest användbara citat.
Men då snarare som talande för en manlighet som håller hatet kokande vid tangentborden. Det är en grupp som vet att nyttja sin hammare. Berättelsen om den lille mannen i sin kammare som vuxit till en bred radikalhöger är historieskrivningen som sker i realtid. Överallt knattras den här berättelsen fram; i centraleuropeiska trollfabriker, på Steve Bannons kammare och hos Stefan i Össjö. Det är en manlighet som bekräftar varandra och känner igen varandra – och de ägnar varandra en homosocial bekräftelseiver värdig myset i filmen om "Tom of Finland". Det är om dessa män som vänder sina blickar från världen, mot varandra, som författaren George Monbiot i The Guardian skriver:
"Det är inte längre ovanligt att träffa vuxna som aldrig simmat förutom i en swimmingpool, aldrig sprungit eller klättrat i bergen, aldrig blivit stungna av ett bi, aldrig brutit ett ben eller fått sy igen ett sår. Vi förlorar våra referenspunkter. Vi skiljs från världen av en glasvägg."
Monbiot beskriver en alternativ mansvärld som inte överlever i den riktiga världen. Och det är exakt samma poäng som den brittiska författaren Laurie Penny gjorde i Pacific Standard i en skildring av amerikansk högers ynglingar häromveckan, hon kallar dem talande för Lost Boys.
Det är en fullständigt fasansfull bild av en mansvärld som låst fast sig vid sina tangentbord och vägrar möta världen som tornar upp sig främmande och apart utanför deras fönster. Smältande isberg, flyktingar, feminister!
Det är de vilsna männens krig mot kvinnorna. Feminismen står kanske inför sin kärvaste och samtidigt mest hoppingivande 8 mars på år, på decennier, kanske på ett sekel. Hoppingivande? Ja, nu utlyser initiativtagarna till de stora kvinnomarscherna i USA tidigare i år strejk i ett fyrtiotal länder för den feministiska kampen – #DayWithoutAWoman på internationella kvinnodagen.
Fram till dess, ytterligare några intensiva internationella mansdagar.
Gå till toppen