Patrik Engström, chef för gränspolissektionen vid Nationella operativa avdelningen (Noa) påpekar att polisen generellt är hårt ansträngd i dag.

– Det innebär att vi har mindre resurser att lägga på inre utlänningskontroller, säger han.

Nya siffror från Noa visar att knappt 19 000 inre utlänningskontroller utfördes 2016, vilket är flera tusen färre än året innan. Nedgången har skett trots regeringens ambitioner att fler med utvisningsbeslut ska lämna landet.

– Det är mycket allvarligt mot bakgrunden att problemet med skuggsamhället är större än någonsin, säger Moderaternas migrationspolitiske talesperson Johan Forssell.

De inre utlänningskontrollerna har minskat stadigt sedan 2012. Forssell anser att trenden borde vara uppåtgående med tanke på regeringens löften.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) hävdar att kontrollerna blivit effektivare, även om de är färre än under den borgerliga regeringens tid. Han påpekar dock att de behöver bli fler och även bättre. Regeringen lägger om några veckor fram ett lagförslag som ökar polisens möjligheter att kontrollera arbetsplatser.

Polisen gör i dag riktade kontroller mot platser där man vet att papperslösa brukar befinna sig. Man får också in mycket tips att gå på, enligt Patrik Engström vid Noa.

I region Syd har polisen använt sig av en möjlighet att begära adressuppgifter från socialtjänsten om personer med utvisningsbeslut.

– Det har varit ganska framgångsrikt, säger Engström.

Polisen befarar ett växande parallellsamhälle. Även på mindre orter upptäcks allt fler som utnyttjas som svart arbetskraft till mycket låga löner.

– Man kan tänka att det här är små samhällen och att det inte borde förekomma i den utsträckning det gör, säger Marcus Nilsson vid gränspolisen i region Nord.

Han uppger att man nu får en högre "träffprocent" när man tillsammans gör kontroller med Skatteverket i restaurangbranschen i till exempel Kiruna och Gällivare.

Någon siffra på hur många som lever illegalt i Sverige finns inte. Ärenden med efterlysta med utvisningsbeslut avskrivs efter fyra år.

Vid 2016 års utgång hade polisen 12 606 ärenden med efterlysta på sitt bord. Hur många av dem som finns kvar i Sverige är oklart.

– Men det handlar helt säkert om flera tusen, säger Patrik Engström vid Noa.

– Allt talar för att den gruppen kommer att öka och att den kommer att öka kraftigt.

Som TT tidigare rapporterat bedömer Migrationsverket att man kommer att lämna över 30 000 nya utvisningsfall som avvikit till polisen 2017-2019

Många av dem som polisen hittar försörjer sig genom att arbeta olagligt i typiska låglönejobb till mycket låga löner, eller har dragits in i kriminalitet.

Det är också vanligt att papperslösa tvingas bo både väldigt dyrt och väldigt trångt.

– Det har uppstått en hotelliknande industri där många får betala dyrt för boende, säger Engström.

Han påpekar att en växande grupp som lever utanför samhället är ett problem inte bara för samhället utan även för de papperslösa själva.

– Man måste arbeta olovligen för att få en inkomst och betala dyra pengar för ett boende, och om man utsätts för brott kan man inte gå till polisen och anmäla det, säger Engström.

Antalet efterlysningsärende vid årets slut:

2014: 9 179

2015: 13 368

2016: 12 606

Antalet utvisningsärenden som Migrationsverket överlämnat till polisen och där personen avvikit:

2014: 7 350

2015 7 590

2016:5 942

2017: 8 300 (prognos)

2018: 12 400 (prognos)

2019: 11 100 (prognos)

Källa: Migrationsverket, Polismyndigheten

2016: 18 857

2015: 23 652

2014: 26 428

2013: 28 930

2012: 42 467