Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Arkeologiska fynd vid lasarettet ger nya fakta om medeltidens Helsingborg

Arkeologiska fynd har gjorts vid det stora lasarettsbygget. En medeltida ugn och rester av en befästning från 1600-talet dokumenteras nu av arkeologer. Sen försvinner lämningarna för all framtid.

Fredrik Strandberg vid den medeltida ugnen, som var täckt med lera. Han misstänker att den är hästskoformad och nu har han veckan på sig att utforska den vidare.Bild: Rickard Dighammar
Vid mitten av 1600-talet lät kung Fredrik III bygga en kraftig jordvall med sju bastioner runt det som då var Helsingborgs stad. Gränsen gick någonstans vid lasarettet, men befästningen är borta sedan länge.
Nu har delar av vallen dykt upp i samband med det stora bygget som pågår vid lasarettet. Något som förstås har väckt arkeologernas intresse.
- Det är Bastion Printz Christian som vi har hittat, berättar arkeologen Fredrik Strandmark.
I fåran där en vattenledning ska dras hittades delar av befästningen som skyddade Helsingborg på 1600-talet. Stefan Larsson och Sofia Lindberg mäter upp och dokumenterar för framtiden.Bild: Rickard Dighammar
I det djupa schaktet, där man tydligt ser hur vallen är uppbyggd av olika jord- och lerlager, håller hans kolleger från Arkelogerna på Statens historiska museer på att mäta upp och fotografera resterna.
Snart ska här dras en stor vattenledning och efter det finns endast dokumentationen kvar.
Fyndet gjordes i den sydvästra delen av lasarettstomten, vid Bergaliden. Enligt arkeologerna är det resterna från 1600-talsbefästningen som man har hittat. Den revs dock ganska snart, och senare på 1700-talet byggdes en ny "klenare" befästning på ungefär samma plats. Även den har de hittat resterna av.
En äldre skiss visar hur 1600-talsbefästningen med bastioner, som skyddade Helsingborg, såg ut.Bild: Rickard Dighammar
Men inte nog med det. Bara en liten bit därifrån blottar sig en stenformation som visade sig vara botten på en gammal bakugn - och den är riktigt gammal.
- Det är 1300- eller 1400-tal. Det ser man på tegelstenarnas dimension och även keramikskärvorna och mynten går att relatera till den tiden, berättar Fredrik Strandmark.
Fram till fredag har de på sig att undersöka platsen, som ger nya fakta åt historieforskningen. Sen ska bygget gå vidare.
- Det är jättespännande att vi hittat det här i den annars ganska söndergrävda miljön här kring lasarettet.
- Det visar sig att den medeltida staden sträckte sig längre ut än man tidigare trott, säger Fredrik Strandmark.
Överhudtaget har historieforskarna ganska dålig koll på hur det medeltida Helsingborg såg ut, förklarar han. Därför är den påträffade bakugnen viktig.
Benrester från djur som hittats vid den medeltida ugnen.Bild: Rickard Dighammar
Att ugnen fanns där kände man däremot till sedan tidigare, men den är aldrig undersökt av arkeologer.
- 1995 gjordes en arkeologisk förundersökning på platsen eftersom det bland annat skulle byggas en matsal här, och då grävdes ett schakt alldeles bredvid den. Men sen blev det inget med bygget och man lade en presenning över platsen som täcktes över, berättar Fredrik Strandmark.
Dimensionen på ugnens tegelstenar visar att den handlar om 1300-1400-tal.Bild: Rickard Dighammar
Gå till toppen