Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Sanningsjägare eller censurmonster? Kampen mot fejkade nyheter väcker debatt i Tyskland

Efter valet av Donald Trump råder oro för att fejknyheter ska hjälpa de högerextrema partierna i Nederländerna och Frankrike till vinst. I Tyskland föreslår politikerna rättsliga åtgärder för att förhindra spridningen av falska nyheter. Men kritikerna varnar för att lagen kan bli ett censurmonster.

David Schraven är redaktör för Correctiv och har ansvaret för samarbetet med Facebook.Bild: ANDREA GJESTVANG
– Vilken skit, suckar David Schraven genom sitt blonda skägg och scrollar snabbt igenom blogginlägget.
”Fyrfaldig gruppvåldtäkt på 14-åring: Villkorlig dom på grund av 'flykttrauma'”, lyder rubriken.
– Ingen källa, muttrar han vidare och fortsätter att skumma texten.
Det hörs ett lågt surr av röster i kontorslandskapet omkring honom. Vid ett runt bord sitter en handfull människor i möte. Där får vi inte fotografera. Inte på grund av innehållet på skärmarna, utan på grund av dem som sitter vid dem.
Från en senapsgul telefonkiosk, ägnad åt känsliga telefonsamtal, hörs ett dämpat mummel.
Den tyska researchorganisationen Correctiv är ett av flera nystartade initiativ runt om i världen som vill spränga ramarna för hur journalistik produceras och distribueras, för att samtidigt understryka dess mest centrala värde: det undersökande.
Läs också Kampen mot fejknyheter
Correctiv har samarbetat med flera stora etablerade medier, gjort teaterpjäser och gett ut reportage i form av seriealbum. På väggarna på kontoret i Berlin, inklämt i ett bostadsområde i stadsdelen Friedrichshain, hänger diplom över priser som organisationen tagit emot.
Nu väntar en ny uppgift.
På en whiteboard står en mötesagenda nedtecknad med slarvig handstil.
De olika punkterna är på tyska. Utom den tredje, som lyder: ”Fake News”.
Den tyska researchorganisationen Correctiv har fått i uppdrag att granska nyheter som sprids på Facebook. Redaktionen finns i Berlin.Bild: ANDREA GJESTVANG
Med start i vår kommer inlägg som delas på Facebook i Tyskland, och som anmälts av användare som ”fejknyheter”, att faktagranskas härifrån. Där det anses nödvändigt kommer de förses med etiketten ”Ifrågasatt av faktagranskare utanför Facebook”.
I anslutning till inlägget kommer Correctiv att redogöra för sin faktagranskning och klargöra vilka punkter som är felaktiga i den delade texten.
Tyskland är det första land utanför USA där Facebook inför satsningen, som annonserades strax efter valet av Donald Trump. Även i Frankrike, där val hålls i maj, ska företaget anlita externa granskare.
Läs också Fejken är lättfixad – men vem bestämmer nyheten?
David Schraven, som grundade Correctiv i december 2013, scrollar vidare i texten om gruppvåldtäkten. Projektet befinner sig ännu i en testfas och inlägget har anmälts för granskning av personer i en begränsad testgrupp.
– Det rör sig om klassisk undersökning. Det här bli inte lätt, fortsätter han och ögnar igenom uppgifterna om det påstådda våldtäktsfallet.
På Correctivs redaktion i Berlin.Bild: ANDREA GJESTVANG
Fejknyheter, alltså falsk information som sprids som nyheter via framför allt sociala medier, är inget nytt, vare sig i Tyskland, Sverige eller någon av de andra liberala, västliga demokratierna. Konspiratoriska föreställningar om att politiker och etablerade medier för folket bakom ljuset i frågor om klimatet, invandring och islam har genom åren öppnat upp för ett stort antal hatiska och rasistiska sajter. I symbios med tilltagande nationalistiska strömningar och inte minst ett förändrat beteende på nätet, har fejknyheter enligt flera bedömare vuxit till en betydande politisk faktor som också instrumentaliserats i en ny typ av informationskrig länder emellan.
Sedan det gick upp för omvärlden att desinformation presenterad som nyheter kan ha spelat roll för hur människor röstade i valet i USA har ”fake news” blivit ett internationellt begrepp med enorm spridning.
Bland medievetare talas det om en ny logik bortom besläktade och mer välkända företeelser som propaganda.
– Det nya är sättet på vilket fejknyheterna sprids och framför allt rollen som de sociala medienätverken spelar. Fejknyheter är inte nödvändigtvis som den traditionella propagandan ett instrument för regerings- och partiändamål, utan har ett betydligt bredare spektrum där vi nu ser en tilltagande professionalisering. Amatörproducenter som finansierar sin verksamhet genom annonsförsäljning, säger Joan Kristin Bleicher, professor i medievetenskap vid Hamburgs universitet.
Inför valen i Holland och Frankrike diskuteras inflytandet från fejknyheter intensivt. Och med ett halvår kvar till förbundsdagsvalet i september har fejknyheter hamnat högt upp på den politiska agendan i Tyskland. Enligt ett reportage i tidningen Die Zeit finns det på regeringskontoret en allvarlig oro för att lögner och rykten ska användas för att underminera medborgarnas förtroende för landets myndigheter och institutioner.
Samtliga partier har format särskilda grupper som ständigt övervakar flödet inom sociala medier för att snabbt kunna rycka ut och stävja desinformation, skriver Die Zeit. Och så sent som i måndags gick tyska utrikesdepartementet ut på sin Facebook-sida för att under rubriken ”Achtung: Fake News” dementera ett rykte som spridits av bland annat högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland om att det skulle ha utfärdats en resevarning till Sverige.
Efter valet i USA har en rad utspel kommit i Tyskland om bland annat lagändringar för att möta problemet.
Enskilda politiker har pratat om att bygga ett europeiskt public service-bolag som motkraft. Eller tvinga sociala medieföretag som Facebook och Twitter att ta samma publicistiska ansvar för innehållet som sprids på deras sajter som traditionella medieföretag. Idéer om att införa en lag som gör det straffbart att sprida desinformation i syfte att manipulera valutgången har också lyfts.
Mest omtalat är ett lagförslag som just nu förbereds av regeringskoalitionen. Socialdemokraterna, SPD, vill tillsammans med Angela Merkels CDU och deras systerparti CSU, tvinga marknadsledande, sociala medier att upprätta enheter för rättsskydd på tysk mark. Dessa ska vara nåbara 24 timmar om dygnet och ta emot klagomål från användare som anser sig ha blivit offer för hat och fejknyheter. Om företaget inte reagerar inom ett dygn blir det böter. En halv miljon euro per fall. Det vill säga drygt 4,7 miljoner kronor.
David Schraven visar ett exempel på fejknyheter som florerar viralt. Många av de falska nyheterna handlar om flyktingar i Tyskland.Bild: ANDREA GJESTVANG
I ett land som under 1900-talet har upplevt två diktaturer med långtgående kränkningar av folks privatliv finns det gott om röster som kräver hårdare tag mot Facebooks hantering av privat data. Men en lag mot fejknyheter riktar sig mot människors åsikter, och då blir tongången en annan. Bitkom, Tysklands branschorganisation för den digitala industrin, har varnat för att lagen blir ett ”censurmonster”. Samma tongångar kommer från systerorganisationen ECO, Internetnäringslivets förbund, som varnar för en ”okontrollerbar infrastruktur för censur på nätet” som skulle kunna utgöra en ”fara för yttrandefriheten”. Domarförbundet har också uttalat kritik. Tyska Folkpartiet och Vänsterpartiet har varnande talat om ”sanningsministerium”, ett begrepp från George Orwells roman ”1984”. Internationellt har Thorbjørn Jagland, Europarådets generalsekreterare, manat till försiktighet.
”Vad som tycks vara typiskt för Tyskland är det enorma antalet nyheter om flyktingar och falska citat från politiker om asylpolitiken.”
Fejknyheter, eller ”Fake news” som företeelsen kallas i Tyskland, har ökat kraftigt i landet. Enligt sajten Hoaxmap.org, som kartlägger spridningen av falska nyheter på nätet, nådde företeelsen sin kulmen vid årsskiftet förra året, då rapporteringen om övergrepp på nyårsfirande människor i Köln blev det yttersta beviset på allt som ansågs fel med Angela Merkels generösa flyktingpolitik.
Första månaden 2016 kunde Hoaxmap.org rapportera 99 falska nyheter om flyktingar och asylsökande i Tyskland. Allt från korvförbud på en förskola till en mängd våldtäktsfall.
– Vad som tycks vara typiskt för Tyskland är det enorma antalet nyheter om flyktingar och falska citat från politiker om asylpolitiken, skriver journalisten Karolin Schwarz, initiativtagare till Hoaxmap.org, i ett mejl.
Hon är dock skeptisk till hur debatten förs just nu, och varnar för en allt för alarmistisk rapportering. Några vetenskapliga belägg för att fejknyheter verkligen bidrog till Donald Trumps valseger finns inte, menar Karolin Schwarz, som också riktar kritik mot de åtgärder som just nu föreslås av tyska politiker.
– Det är ganska intressant att detta har blivit ett tema bland politikerna först sedan Trump valdes till president. Det här har pågått ganska länge och har bidragit till att diskussioner online nu praktiskt taget är omöjliga att föra, skriver hon och tillägger att fokus borde ligga på att bättre tillämpa existerande lagar än att stifta nya.
– Det handlar om att domare och poliser måste ha en bättre digital läskunnighet, fortsätter Karolin Schwarz.
Med Angela Merkel som förbundskansler har Tyskland blivit symbolen för ett öppet och liberalt Europa. För den nya högeroppositionen inom landet är den förda politiken en tacksam måltavla. Fejknyheter som sprids via sajter som Politically Incorrect göder missnöje hos befolkningen. Detta kommer till uttryck genom bland annat Pegida-demonstrationer, där aktiva skribenter på hatsajterna också håller tal. Samtidigt växer det högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland, AfD, som med opinionssiffror på mellan 10 och 15 procent ser ut att kunna räkna med platser i förbundsdagen i höst.
Men även utomlands har Tyskland blivit en slagpåse. Donald Trump använder landet som skräckexempel långt oftare än han nämner Sverige – och Breitbart, en av de ledande högerextrema sajterna i USA, sade sig redan i höstas vara beredda att starta en tyskspråkig version.
Men det som skapar störst oro är inflytandet från öst. Sedan uppgifterna om Rysslands försök att påverka valet i USA spekulerar man nu om liknande försök i Nederländerna och Frankrike. Förutom hackerattacker handlar det om försök att påverka opinionen genom massiv spridning av lögner och desinformation från en mix av så kallade trollfabriker och statligt sponsrade ryska medier, varav många har tyskspråkiga nyhetssajter.
Tyskland har ett intimt förhållande till Ryssland. Tyskättlingar från före detta östblocket är med sina 3,1 miljoner Tysklands största invandrargrupp. De flesta kom från de forna sovjetstaterna efter murens fall. Som etniska tyskar erbjöds de direkt fullvärdigt medborgarskap i landet och har därför rösträtt i långt större utsträckning än andra invandrargrupper.
Tyskättlingarna från öst har dock länge setts som en opolitisk grupp, som istället för egen politisk representation varit trogna CDU.
Det är en bild som kom att förändras för drygt ett år sedan. Genom ryskspråkig media spreds en nyhet om att en 13-årig rysktysk flicka våldtagits av asylsökande i Berlin. Händelsen ledde till synkroniserade protester mot landets flyktingpolitik bland de ryskspråkiga tyskarna runt om i landet. Att nyheten var falsk spelade ingen roll.
”Vi behöver medborgare som är kapabla att skilja bra källor från dåliga, som kan känna igen populism när de ser den.”
Reaktionerna överraskade både politiker och forskare och kom att leda till diplomatiska spänningar mellan länderna. Rysslands utrikesminister utnyttjade tillfället och talade om ”vår flicka”, något som fick Tysklands utrikesminister att öppet varna sin ryska kollega för att utnyttja uppståndelsen som propaganda.
AfD tog i sin tur tillfället i akt och gav i samband med delstatsvalet i Berlin i höstas ut sitt valprogram på ryska.
En av dem som inte blev förvånad över reaktionerna var Sergey Lagodinsky, jurist och publicist i Berlin med rysk bakgrund. Han var en av de första att varna tyska myndigheter för det som idag allmänt kallas för ”fallet Lisa”.
Enligt honom finns en underliggande besvikelse hos många av de ryskspråkiga tyskarna, som känner sig bortglömda i det politiska samtalet.
– Många av dem kom hit i tron att de skulle tas emot som tyskar. Istället blev de behandlade som ryssar. Samtidigt har deras vilja till integrering tagits för given, varför de länge förbisetts som grupp. Och eftersom konsumtionen av ryskspråkig media är relativt stor inom gruppen har det gjort dem extra mottagliga för rysk propaganda. Allt detta sammanföll i fallet Lisa, säger Sergey Lagodinsky.
Jannis Panagiotidis är professor vid Osnabrücks universitet och en av Tysklands ledande experter på tyskar som invandrat från öststaterna. Mobiliseringen i anslutning till fallet Lisa var oväntad, säger han. Men han vill inte se gruppen som ett slags ”sleeper agents”, redo att aktiveras på order av Vladimir Putin.
– Vi kan visserligen anta att den här gruppen formas mer av ryska medier. Men det är också en väldigt heterogen grupp. Och att de skulle bli det huvudsakliga instrumentet för ryskt inflytande under det tyska valet, det kommer inte att hända, säger Jannis Panagiotidis.
Correctiv har gett ut flera böcker med undersökande journalistik.Bild: ANDREA GJESTVANG
Tillbaka på Correctiv i Berlin där David Schraven visar hur de kommer att arbeta med att granska innehållet på Facebook. Hur stor arbetsbörda det kommer att innebära för honom och hans cirka trettio medarbetare vet han inte.
Facebook själva vill inte yttra sig om initiativet, eller kommentera politikernas förslag, utan lämnar bara generell information via sin PR-byrå.
”Det blir en balansgång mellan kontroll och censur, och denna balansgång kommer att bli svår att hålla.”
David Schraven säger att han vill arbeta för att Tyskland ska bli vad han kallar ett ”redaktionellt samhälle”.
– Vi måste bygga ett samhälle som tänker och handlar journalistiskt. Ett samhälle som kan ifrågasätta information och samtidigt producera ny information. Vi behöver medborgare som är kapabla att skilja bra källor från dåliga, som kan känna igen populism när de ser den. Det är en lång process och för det behöver vi, jag vet inte, årtionden! Men vi måste också reagera just nu. Vi måste ha något att sätta emot. Och vad kan vi sätta emot fejknyheterna? Jo, sanningen, säger han.
Det råder delade meningar om vilken effekt varningsetiketter på Facebook får. För dem som redan misstror etablissemanget kommer det snarare ha motsatt verkan, tror Sergey Lagodinsky.
– För dem blir det snarare ytterligare ett bevis på att etablissemanget för dem bakom ljuset, säger han och får delvis medhåll från medievetaren Joan Kristin Bleicher, som också avfärdar de politiska förslagen om hot om böter.
– Det kommer inte ha någon verkan på ett företag som Facebook. Dessutom blir det en balansgång mellan att å ena sidan förhindra fejknyheter, å andra sidan skydda yttrandefriheten, säger hon.
En annan aspekt som lyfts i diskussionen är att hot om böter riskerar att göra att företagen tar det säkra före det osäkra och raderar anmälda inlägg som vid en närmare granskning borde ha stått kvar.
– Det blir en balansgång mellan kontroll och censur, och denna balansgång kommer att bli svår att hålla, säger Joan Kristin Bleicher.
David Schraven vill i största möjliga mån hålla Facebook på armlängds avstånd och tar därför inte emot någon betalning för den faktagranskning som hans organisation utför. Frågan om hur projektet ska finansieras istället är ännu inte löst.
– Projektet är ändå intressant för det arbete vi annars gör här. Jag är spänd på hur det här sprids och vilka dessa människor är. Här finns till exempel ingen kontaktinformation, vem som ligger bakom är inte lätt att ta reda på, säger David Schraven och nickar mot skärmen.
Förslagen om att hålla sociala medie-företag publicistiskt ansvariga för innehållet som läggs ut på deras sajter är helt fel väg att gå, menar David Schraven och målar upp en bild av Facebook som världens största redaktion med ett inflytande som skulle hota andra nyhetsorganisationer.
– Är det verkligen det vi vill? Vill du det? Jag vill det inte. Jag tycker att det känns ganska dumt, säger han.

Fyra fall av fejknyheter i Tyskland:

1. Fallet Lisa

13-åriga, rysslandstyska Lisa i Berlin anmäldes försvunnen av sina föräldrar den 11 januari 2016.
När hon dök upp igen dagen efter angav hon att hon våldtagits av tre män med ”sydländskt” utseende. Men berättelsen stämde inte – flickan hade spenderat natten hos en 19-årig vän.
När detta uppdagades hade framför allt rysk media redan trissat upp stämningen bland tyskar med rysk bakgrund i Berlin.
När polisen gick ut på sociala medier för att motsäga rapporteringen, anklagade Rysslands utrikesminister de tyska myndigheterna för att mörka sanningen.
Vid det laget hade tyskar med bakgrund från före detta östblocket redan demonstrerat utanför Angela Merkels kontor och på andra platser runt om i landet tillsammans med anhängare till högerpopulistiska Alternative für Deutschland.
Fallet blev snabbt omtalat som ett försök från statskontrollerad media i Ryssland att genom fejknyheter få folk i både Ryssland och Tyskland att hetsa mot invandrare. Den politiska mobiliseringen har överraskat experter.
Ett fejkat citat av miljöpartisten Renate Künast delades tusentals gånger på Facebook.Bild: Michael Sohn

2. Miljöpartist fejkciterades

Efter ett uppmärksammat mord i staden Freiburg i vintras spreds ett citat från Miljöpartisten Renate Künast där hon påstods ha sagt: ”Den unge, traumatiserade flyktingen har visserligen dödat, men man måste nu trots det hjälpa honom.”
Citatet var dock uppdiktat och dök först upp på högerextrema Facebook-sidor för att sedan delas tusentals gånger bland tyska användare.
Det tog tre dagar innan Facebook reagerade och raderade citatet.
Künast har anklagat Facebook för att ignorera tysk lagstiftning och manat till åtgärder mot fejknyheter som hon menar inte bara hotar att undergräva förtroendet för enskilda personer, utan också hotar demokratin.
Anas Modamani stämde Facebook efter att en bild med honom och Angela Merkel kopplats till terrorism.Bild: Karl-Josef Hildenbrand

3. Selfien som blev terrorbild

Stämmer Facebook efter selfie med Merkel: Den unge syriske flyktingen Anas Modamani tog 2015 en selfie tillsammans med Angela Merkel.
Snart användes bilden till olika fejknyheter som kopplar Modamani till terrorism. Vem eller vilka som ligger bakom spridandet av bilden i den kontexten har inte gått att reda ut.
Därför har Modamani valt att stämma Facebook och kräver att alla bilder som kopplar honom till terrorism tas bort. Facebook menar att det är den enskilda personen som ägnar sig åt förtal som ska ställas inför rätta. Facebook friades i tisdags.

4. Kyrkan som inte brann

Den högerextrema sajten Breitbart i USA rapporterade kort efter nyårsafton att taket till Tysklands äldsta kyrka i Dortmund sattes i brand av en mobb på tusen nyårsfirande nordafrikanska män, bland vilka flera ska ha skrikit ”Allahu akbar” (”Gud är stor”).
Nyheten delades flitigt på sociala medier, men var falsk. Det var visserligen stökigt i Dortmund, men inte mer än normalt, enligt polisen.
Någon kyrkobrand ska det inte heller ha varit tal om, förutom att ett nät på en byggnadsställning vid den angivna kyrkan fattade eld av en raket, en eld som brandkåren snabbt kunde släcka.
”Allahu akbar” ska ha ropats, av en grupp syrier som firade vapenvilan i hemlandet. Dessutom ligger Tysklands äldsta kyrka i Trier.
Gå till toppen