Ute på Senderöds koloniområde pågår vårbruket för fullt. Ulla-Britt Karlsson och Lennart Johansson kommer bärande på kassar fyllda av potatisar som ska groddas och penséer som ska i jorden. Nu ska flaggan upp som visar att de är i stugan och sedan ska det drickas kaffe i solen.
– Jag förstår inte varför staden vill ta bort staketen. Vi har ju grindarna öppna från april till september, säger Ulla-Britt Karlsson.
I kolonistugorna runt omkring beskärs fruktträd. Rabatterna töms på torra kvistar. Nu ska pallkragarna göras i ordning för sommarens grönsaker.
– Det har kliat i fingrarna att komma igång, säger Catarina Bertram när hon tittar ner i sina pallkragar.
Catarina Bertram har just skrivit brev till ett stort antal av Helsingborgs politiker där hon ifrågasätter planerna på att riva staketen kring koloniområdena. I fjor engagerade hon sig i en namninsamling mot husbyggen på koloniområdena. Nu vill hon sätta stopp för att staketen rivs ner.
I sitt brev till politikerna skriver hon bland annat:
”Enligt ett företag som anlitas av kommunen kostar det cirka 100 kronor löpmetern att ta ner stängsel, exklusive betongfundament. Enbart Senderöds område har 1 300 löpmeter stängsel, vilket innebär 130 000 kronor. Hur många löpmeter stängsel har de övriga 15 kolonierna?” och ”Är staden beredd att lägga minst 10 miljoner varje år på underhåll av våra områden?”
Liksom vännerna på koloniområdet undrar hon varför det inte räcker att kolonierna öppnar sina grindar under dagtid på sommaren. Men det är skillnad på ett öppet koloniområde och en olåst grind, påpekar miljöpartisten Marcus Friberg.
– Ungefär hälften av landets städer har öppna koloniområden. Vi i de beslutande partierna är överens. Det är viktigt för oss att det går att röra sig över hela staden. Det ska vara öppna stråk där man kan gå ut med hunden, motionera eller ta en söndagspromenad, säger Marcus Friberg (MP).
Han tillägger att det är viktigt att förändringen görs i samförstånd med koloniföreningarna och välkomnar diskussionerna.
– Vi måste så klart göra det här klokt och metodiskt. Inspelen från Bertram och andra som hör av sig måste vi lyssna på framöver, säger han.
På koloniområdet är förståelsen för politikernas idé låg. Kolonisterna är rädda att få skörden stulen och stugorna förstörda.
– Det finns kolonier som har skördevakter under skördetid, men det har vi varken tid eller ork med. Staketet här gör att jag kan sova trygg i min stuga på natten. Stan har ju staket kring sina egna områden, säger Siw Lundgren.
Hennes stuga gränsar ut mot vägen. Bara staketet hindrar folk att komma in på tomten.
Många har vänt sig till Catarina Bertram med sina tankar om kolonierna.
– Jag förstår kommunens intentioner, men har de över huvud taget räknat på det här? Jag vet att det finns ett missnöje bland allmänheten mot att här är stängt. Men är folk så intresserade av att komma in på vårt område att de är villiga att betala vad det kostar, säger hon.
Varför kan Landskrona ha öppna kolonier, men inte Helsingborg?
– Det händer grejer i Landskrona också, men tyvärr har Helsingborg högre brottslighet på koloniområdena än Landskrona, trots stängsel. Jag skulle jättegärna vilja få svar på varför. Närlunda har haft 27 inbrott i år. Självklart ökar brottsligheten om vi inte har stängsel.
Frågan om de rivna staketen ska upp i fullmäktige först i höst, men eftersom det finns en politisk majoritet är beslutet i princip klart.
Kommer kommunen bekosta att staketen plockas bort?
– Det måste vi naturligtvis diskutera. Det är kommunens mark och den samlade kommunens vilja att de ska bort. Vi kommer att svara på detaljerna framöver. Vi vill ha öppna ytor, säger Marcus Friberg.
Regler för kommentarer
Välkommen att kommentera artiklar på HD.se!
Tänk på att:
Det här är inte ok:
Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.