I augusti i fjol uppstod het debatt om en allt för stor ineffektivitet på Migrationsverket. Problemen hamnade i blixtbelysning när Sydsvenskan och HD avslöjade en revisionsrapport som skyllde en låg produktivitet på "curlade 80-talister".
Migrationsverket hade nyanställt så många asylhandläggare att verket inte hann med att beta av högarna med ansökningar i tillräckligt hög takt.
Läs också Färre asylbeslut skylls på ”curlade 80-talister”
I september ledde diskussionen till att Migrationsverkets ledning läxades upp av regeringen. Den vikarierande generaldirektören Mikael Ribbenvik uppmanades att skynda på ärendehanteringen och förmå sina medarbetare att fatta fler asylbeslut.
Därför gjorde verket en kraftsamling. Från mitten av oktober till den 31 december gjordes en tillfällig omorganisation där all personal med erfarenhet av asylbeslut medverkade i en snabb process för att bland annat ta itu med alla syriska ärenden.
Det höjde produktiviteten. Så gott som samtliga asylsökande syrier fick uppehållstillstånd i Sverige.
Det ökade antalet bifall syns i Migrationsverkets officiella statistik. Från första till andra halvåret 2016 steg andelen positiva asylbeslut från 72 till 80 procent – sedan antalet beslut ökat med exakt 50 procent, från 44 752 till 67 227.
– Bifall kan vara lättare att formulera än avslagsbeslut. Avslag kan vara mer komplexa med fler aktörer inblandade, som offentliga biträden och gode män när det gäller ensamkommande barn, säger Velibor Ljepoja, verksamhetsexpert på Migrationsverket.
Sedan årsskiftet har andelen bifall minskat kraftigt – från 80 till 61 procent. Ärendeströmmarna domineras idag av afghaner, irakier och iranier. Verksledningen räknar med att andelen avvisningsbeslut ökar ytterligare och blir högre i år än under de senaste tre åren.
Men enligt Migrationsverket är det svårt att i nuläget dra några generella slutsatser om hur siffrorna kan se ut vid årets slut.
Likväl ligger andelen avslagsbeslut historiskt lågt. Under de borgerliga regeringsåren var de dubbelt så många som idag. Men framför allt är avvisningarna betydligt färre än vad den rödgröna regeringen räknat med.
För precis ett år sedan väckte inrikesminister Anders Ygeman (S) uppmärksamhet när han förutsåg att 80 000 asylsökande skulle avvisas från Sverige. Bedömningen byggde på en uppskattning av hur många sökande som brukar få avslag. Gissningen har visat sig vara överdriven. Migrationsverkets beslutsfattare har varit mer generösa än vad Ygeman trodde.
Läs också Olle Lönnaeus: Ygeman skickar signaler till flyktingar - och väljare
I fjol fick 30 000 personer avvisningsbesked från Migrationsverket. Just nu finns 65 000 öppna asylärenden i verkets rullor. Allt talar för att de flesta får ja på sin ansökan. Andelen bifall har i år ökat för de flesta större asylgrupper.
På onsdag har Mikael Ribbenvik kallat alla chefstjänstemän till planeringsmöte i Stockholm. Där ska de få instruktioner om de kommande månadernas prioriteringar. Ett mål är att öka produktiviteten och få ett ökat tempo i alla de beslut som är på gång.
– Vår produktivitet är lägre nu än i höstas. Den måste upp igen. Därför ska kompetensen höjas genom interna kurser, säger Velibor Ljepoja.
Men det är långtifrån säkert att 2017 blir ett år som kommer att präglas av asylavslag. För två veckor sedan fattade Migrationsöverdomstolen ett vägledande beslut som ger hopp för 14 586 ensamkommande afghanska ungdomar att få stanna i Sverige. Samtidigt har Migrationsverket i ett nytt rättsligt ställningstagande gett asylsökande irakier ökade chanser att få stanna i Sverige.
Fakta
Så många asylsökande får stanna
Nationalitet 2017 2016
Afghanistan 47% 45%
Eritrea 93% 99%
Irak 54% 45%
Iran 63% 60%
Somalia 60% 59%
Syrien 100% 100%
Statslösa 88% 94%
Totalt 61% 77%
Källa: Migrationsverket.