– Det här äter upp en långsamt, säger Bonnie Lemansky.
Hon var bara 39 år då hon drabbades av Parkinsons sjukdom. Nu är hon 52, sjukskriven på heltid, utan något hopp om att gå tillbaka till jobbet på Haldex.
Läs också Ett liv med Parkinson
Så hon sökte sjukersättning, det som förut hette förtidspension. Det innebär inte mer pengar, men hon skulle slippa att gång på gång ordna fram nya läkarintyg till Försäkringskassan.
– Då skulle hon få mer stabilitet i sin ekonomi, säger diakonen Cheryl French, som hjälper Bonnie Lemansky i kontakten med vård och myndigheter.
Dessutom har hon sökt handikappersättning, ett extra månatligt bidrag på upp till 2 600 kronor.
Det behöver hon; med omkring 14 000 kronor i sjukpenning går hon "back varje månad". Hon betalar bara de viktigaste räkningarna, och har hamnat hos kronofogden för de andra.
Men för att besluta om ansökningarna vill Försäkringskassan ha ett läkarutlåtande — ett långt mer omfattande dokument än ett standardintyg för sjukpenning.
– Fast vi påmint flera gånger har läkaren inte hunnit med det här läkarutlåtandet, säger Cheryl French.
7 oktober 2016 bad Bonnie Lemansky första gången neurologiska mottagningen på Lunds lasarett om utlåtandet. Detta enligt sjukjournalen, där det står att hon upprepat begäran fem gånger.
Minst lika ofta har Försäkringskassan påmint Bonnie Lemansky om att skicka in det läkarutlåtande hon inte fått.
Så därför blev det nej. I början av mars avvisades ansökan om handikappersättning, i slutet av mars avslogs ansökan om sjukersättning. Läkarutlåtandet skulle ha varit med, står det i beslutet.
Men Försäkringskassan har hennes sjukjournal och ett läkarintyg för sjukpenning.
Räcker inte de dokumenten? Tillsammans borde de väl säga mycket om sjukdomen?
– Läkarutlåtandet väger tungt. Sedan tittar man på andra handlingar, men det är inte självklart att de räcker. Det kan säkert finnas undantag i speciella fall, säger Ingeborg Watz Forslund.
Hon är områdeschef på Försäkringskassan, med ansvar för bland annat sjukersättning.
Hur ofta avslår Försäkringskassan för att läkarutlåtande saknas?
– Jag tror inte det är särskilt vanligt. Sedan tror jag säkert att det kan uppstå situationer som den du beskriver, säger Ingeborg Watz Forslund, som dock inte har någon statistik över detta.
Är man helt maktlös som privatperson om man inte får tag på det läkarutlåtande ni vill ha?
– För Försäkringskassans del är det svårt komma vidare, läkarutlåtandet är en av de viktigaste grunderna för utredningar och bedömning, säger Ingeborg Watz Forslund.
– Det ligger det mycket på individen att föra bevis. Men i vissa situationer kan vi också stöta på och begära in läkarutlåtande från sjukvården.
Det framgår inte av sjukjournalen, eller andra beslut tidningen tagit del av, att vården och Försäkringskassan haft direktkontakt i Bonnie Lemanskys fall.
Isabelle Segerhag, är enhetschef för neurologiska mottagningen på Lunds lasarett. Hon vill inte uttala sig specifikt om Bonnie Lemanskys fall, även om hon får en fullmakt. Men hon uttalar sig generellt:
– Försäkringskassan har blivit mycket striktare. De brukar ofta komma tillbaka till oss och begära kompletteringar.
Enligt Isabelle Segerhag duger inte längre sådana intyg och formuleringar som Försäkringskassan godtog för några år sedan. Och administrationsbördan ökar.
– Hur mycket administration ska vi hålla på med egentligen? Jag har lyft frågan till min verksamhetschef och vår HR-avdelning, säger Isabelle Segerhag.
– Detta är vanligt nu för tiden, att vården har det så pressat att de inte hinner. Jag ser många exempel på det, att systemet inte fungerar, säger diakonen Cheryl French.
– Då kommer den lilla människan, som Bonnie, i kläm.
Bonnie Lemansky ska överklaga de negativa besluten. Hon kan också söka på nytt, och handikappersättning kan betalas ut retroaktivt för upp till ett halvår. Men då krävs förstås att hon får handlingar.
– Mitt mål nu är att få en dräglig tillvaro. Men det är inte bara för min skull jag kämpar, det är fler än jag som är fattiga och sjuka, säger Bonnie Lemansky.