Det ligger ett stort träd på Perssons gård. En lång och kraftig björk, fälld inte av en liden såg men passande nog av en storm vid namn Per. Nu ligger det stora trädet där i slänten bakom det gula huset, med en rotvälta som är säkert två meter hög, och man tänker att det var tur att stormen Per valde den riktning den valde, för hade trädet fallit åt andra hållet hade det brakat ner rakt över det röda uthuset.