Med andra ord

Läsarbrev: "Strömmarna har en avgörande betydelse för erosionen."

Birgitta Hernestam:
I dagens samhälle kritiseras den enkla människan för att hon ifrågasätter och i vissa fall misstror experter och experters uttalanden. I fallet Kevin ser vi ett typexempel på när föräldrarna inte ifrågasätter polisens hantering av mordet. Polisen i sin tur förlitar sig på en psykologiexpert. De anklagade pojkarnas föräldrar utgick från att myndigheterna gjorde rätt. För tjugo år sedan var respekten för auktoriteter fortfarande mycket stor och man vågade helt enkelt inte obstruera. Tanken svindlar när man inser hur många gånger under åren som familjen blivit utpekad som en mördarfamilj. Pengar kan inte förändra det som skett men jag hoppas att familjen tilldöms ett stort skadestånd.
Gilbert Tribo (L):
Mats Lagerstedt ber (8/5) att få höra hur jag tänker kring primärvården. Liberalernas förslag är i linje med de rekommendationer som regeringens särskilda utredare gör i rapporten Effektiv vård (SOU 2016:2). Det behövs “en omfattande strukturreform där primärvården blir den verkliga basen och första linjen i hälso- och sjukvården”. Idag läggs endast 17 procent av sjukvårdens resurser på primärvården i Skåne. Det är för lite. Att ta hand om patienterna på vårdcentralerna är betydligt mer effektivt än att ta hand om dem på sjukhusen och därför måste vi strukturera om systemet. En tydligare styrning skulle göra att patienter och vårdpersonal hamnar på rätt ställe vilket i sin tur skulle förkorta de vårdköer och överbeläggningar som byggts upp under de rödgrönas tid vid makten.
Torsten Davidson:
Professor Hans Hansson med medarbetare pläderar (27/4) på Aktuella frågor för behovet att med sandtäkter till havs ersätta sanden på de eroderade stränderna i Skåne. Enligt professorn eroderar stranden på grund av att mer sand lämnar stranden än vad havet ger tillbaka. Han avgränsar sig till materialtransporter i "kustnära vattenområden" under relativt korta tidsperioder. Stabila kustparallella strömmars betydelse över lång tid diskuteras inte.
Mina iakttagelser är att strömmarna har en avgörande betydelse för erosionen och sandförflyttningarna på kuststräckan Ystad - Löderup - Hagestad - Sandhammaren - Mälarhusen - Kyhl. Sjön tog alla ålabodarna mellan Kyhl och Sandhammaren i en storm på 1890-talet. Då min familj blev sommarösterleningar ovanför Borrby strand 1963 kunde vi inte gå torrskodda vid normalt vattenstånd förbi "peralbinfortet". Idag finns en 70 meter bred vit sandstrand framför fortet och denna fina strand räcker från Kyhl till Sandhammaren. Här ryms en stor volym inflyttad sand.
Var kom den ifrån? Vad händer där ute i djupet? Hur stabila är strömmarna som flyttar sanden runt Sandhammaren? När vänder den nästa gång och varför? Dessa skeenden borde ha klarlagts i professorns forskning. Vid våra besök på stranden mellan Hagestad och Sandhammaren för cirka 15 år sesan var det svårt att gå torrskodd invid klitterstupet. Nu är där god plats för bollekar. Har strömmen vänt nu? Skulle man med "klok sandsugning" och påfyllning på rätt ställe kunna styra den strandparallella djupströmmen så att både stranden i ost och den i syd behölls lagom? Havet äter inte upp sanden utan flyttar på den med sannolikt måttligt spill utanför sandbankarna.
Man kan undra varför alla gamla erfarenheter om havets förändringar över sekler helt glömts bort så att kommunerna utan invändningar från Länsstyrelsen har kunnat bygga infrastruktur i hotade lägen och enskilda tillåtits bygga stora dyra villor där ålabodarna gick i sjön för lite mer än hundra år sedan.
Det är verkligen läge för den samordning på riksnivå som den nationelle samordnaren för stranderosion, Per Danielsson, redovisar på Aktuella frågor (8/5).
Gå till toppen