Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Carl Rudbeck: Carl Rudbeck: "Vi yvs över att vi har varit så fredliga till skillnad från krigiska amerikaner."

Imorgon firar vi vår alldeles egna nationaldag. Varför den inträffar just denna dag sägs vara att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523 och för att ihågkomma 1809 års regeringsform.
Svenskar firar nästan lite blygt och skamset denna dag. Nationalism är ju något fult och primitivt som vi borde hålla oss för goda för i vårt globaliserade tidevarv. Davosmänniskan som är lika hemma överallt och ingenstans har blivit den nya förebilden. Visst förekommer det lite flaggviftande men vanligen utan den entusiasm som präglar fransmännens mäktiga parader den 14 juli till minne av stormningen av Bastiljen och slutet på l’ancien régime. Under folkets jubel paraderar franska krigsmakten uppför Champs-Elysées i en defilering som vanligen avslutas med Främlingslegionen. Den kommer sist eftersom legionärerna marscherar i långsammare tempo än andra.
I USA firade man för en vecka sedan Memorial Day – dagen då man minns soldater som offrat sitt liv för landet; en dag som för många är lika viktig som den officiella nationaldagen den 4 juli. I jämförelse med dessa nationella manifestationer är 6 juni en lugn dag och den fick ju nyligen status som helgdag.
Många svenskar är stolta över att vår nationaldag är mera mysig än storslagen, mera grillfest är minnet av segerrika militära kampanjer. Vi yvs över att vi har varit så fredliga till skillnad från chauvinistiska fransmän och krigiska amerikaner som inte verkar kunna hålla sina vapen i styr.
Sanningen är förstås mer komplicerad. En betydande orsak till varför det har varit så pass lugnt och tryggt här uppe kring polcirkeln är just det amerikanska försvaret som har gjort mer för världsfreden än FN, ja till och med mer än vad Sverige har gjort. Men inte bara det.
På sistone har jag ofta fått höra att visst har USA ett starkt försvar men landet har ingen välfärdsstat. Sjukvård finns bara för de rika och en första klassens universitetsutbildning kostar en förmögenhet. Mycket av det som bortskämda européer anser att staten gratis ska förse oss med är, sägs det, i USA ett privilegium för de rika eller åtminstone någorlunda välbeställda.
Också här är sanningen lite mer komplicerad. USA har sedan åtminstone andra världskriget axlat bördan att försvara Europa och man har lagt enorma summor på ett försvar som överträffar allt annat här i världen. I skydd av detta har andra länder kunnat bygga sina välfärdsstater i trygg förvissning om att USA ska finnas där om läget blir skarpt.
Det är alltså knappast någon större överdrift att hävda att vanligt folk i USA har varit med om att betala ett ofta högt pris för skolor, sjukvård och pensioner i Europa. Vi har haft råd med allt detta eftersom man har kunnat snåla på försvarsutgifterna. Så när Sverige imorgon firar sin nationaldag bör en tanke gå till alla amerikanska soldater som vilar på militärkyrkogårdar runt om i världen.
Gå till toppen