Helsingborg

Caroline Wickmark: Äntligen redo för röjarfest

Häromdagen köpte jag en röjsåg. Jag har pratat om att köpa en röjsåg cirka hundrafemtioelvatusen gånger under det senaste året. Syftet att kunna bana väg i djungeln som tydligen är min trädgård.
En lördag krönte jag således ett besök på Tippen med en avstickare till ett av traktens byggvaruhus.
Efter googlat rundor på röjsågar insåg jag nämligen att jag inte skulle bli klokare av att googla på röjsågar.
I samråd med expedit fastnade jag för ett exemplar, cirka tusen kronor över min sedan tidigare fastställda röjsågsbudget. Frågade dock flera gånger om den var svår att skruva ihop, med 2016 års vedkap i färskt minne.
Jag hade nämligen kunnat lägga ett 20 000-bitars-pussel snabbare än jag hade monterat den vedkapen, och då inte med livet som insats. Vid det tillfället fick en oväntad besökare, expert på området, lägga en orimligt lång timme på monteringen.
Men det var då och nu skulle det bli annorlunda. Den här röjsågen var av bra kvalité, bra märke, jada jada. Så jag drämde till fast det sved i mitt snåla sinne som gillar semesterresor mer än maskiner.
Sedan hann det bli helg igen innan jag fick tid att slita upp kartongen. Här skulle det röjas!
Men det är som jag ju redan har konstaterat hundrafemtioelvatusen gånger sedan jag flyttade till ett renoveringsobjekt. Inget. Är. Någonsin. Enkelt.
Till er som klankar på Ikea. IKEAS MANUALER ÄR EN DRÖM. Ikeas manualer är solindränkta stränder på Bahamas med piña colada medan vanliga maskinmonteringsinstruktioner är en sketen tripp till Helsingör, där du spyr av sjösjuka på båten, snubblar på landgången när du ska av och slår i sönder de hamstrade vinflaskorna som du släpat hela Stenegade fram.
Dessutom var det tydligen inte alls tvåtaktsolja man skulle ha till utan någon slags annan tvåtaktstjohejjäkel som jag inte hade hemma.
Ridå. Var tvungen lägga mig på soffan ömsom kvida av ilska, ömsom stirra deprimerat i taket. En hel dag till spillo och fattig på köpet.
Några dagar senare anlände monteringshjälp och jag behövde inte längre leka twister över vassa attiraljer i vardagsrummet.
Humöret höjdes. Provade ut bästa passformen på den även inköpta hjälmen. Tog fin selfie. Är bättre på sociala medier än montering. Konstaterar att hjälmen faktiskt är riktigt skön och hörlurarna mjukt bäddar in öronen. Bra investering! Fastnar i instagramflödet, tappar mig i tiden.
Plötsligt ringer det på dörren! Far upp. Utanför fönstret står en man. Blickarna möts. Han stirrar så konstigt.
Kanske hade Matkasse-budet aldrig sett en kvinna sitta ensam på soffan i ett halvmörkt rum på kvällen med en röjsågshjälm på huvudet.
Oavsett. Nu är jag redo. Sommaren 2017 ska bli bästa röjarfesten sedan Kos 1999.
Gå till toppen