Aktuella frågor

Debattinlägg: ”I vår egen lilla del av världen, Öresundsregionen, är det uppenbart att den 'danska livsstilen' och 'svenska värden' är nästan desamma.”

När det gäller hållningen till människor från andra länder har både svenska och danska politiker på senare år betonat de nationella värden och särarter som anses hotade av utländska influenser. Och här syns en europeisk trend, skriver Joakim Ollén.

Även om Folkemødet och Almedalen visar på skillnader i politik, retorik och tradition är ändå slutsatsen att vi är lika som svenska blåbär eller danska jordbær, skriver Joakim Ollén.Bild: Ingemar D Kristiansen
På flera sätt illustrerar det pågående Folkemødet på Bornholm och dess svenska motsvarighet Almedalsveckan de skillnader som finns mellan svensk och dansk politik.
* Det svenska ordningssinnet och principen om likabehandling väger tungt i Almedalen.
Varje parti som är representerat i riksdagen har sin dag i Almedalen. Att en stor del av alla som är på denna politikfestival har åkt hem när de sista partiledarna ställer sig på scen spelar ingen roll. Alla ska med. Det gäller också alla organisationer med självaktning som måste ha minst ett arrangemang under veckan, för att inte tala om alla luncher, middagar och glas med rosévin som förtärs under ivriga försök att informera och påverka i den ena eller andra frågan. När det gäller just detta, försök att påverka och vin, är mycket likt det danska Folkemødet. Låt vara att vinglaset i många fall på Bornholm är utbytt mot en dansk bajer.
* Snabba, raka puckar gäller på Bornholm.
Folkemødet avverkas på tre dygn, Almedalen på åtta, trots att det i Danmark finns nio partier, tretton om man tar med representanterna för Grönland och Färöarna, som ingår i folketinget. Inget parti kan räkna med att ha en ”egen dag”. Det bekymrar nog inte heller de danska rikspolitikerna som är vana vid att det finns många, däribland många små, partier som deltar i det parlamentariska arbetet och att alla kan samarbeta med nästan alla de andra, om det behövs. De många danska partierna ska dela på 179 mandat, medan det mera tungrodda svenska parlamentet består av 349 ledamöter.
Blockpolitiken är långt mindre cementerad i Danmark än i Sverige och med tillkommande nya partier både på vänster- och högersidan är det ibland kort mellan att vara vän och ovän.
* Den personliga stilen skiljer i hög grad svenska och danska rikspolitiker åt. Dansk politisk debatt präglas ofta av hårda – men ofta humoristiska – utfall. Vassa repliker som i en svensk partiledardebatt anses opassande och skadliga för upphovsmannen tas med en klackspark och man ger tillbaka med samma mynt. Ändå finns det en kamratlighet i den danska politiken som saknas i den svenska. Visst kan gamla partimotståndare – inte minst senare i livet – ha väldigt kul tillsammans men i riksdagen är det ändå grupptillhörigheten som gäller, för det mesta också utanför plenisalen och utskottsrummen.
I det danska folketinget fraterniseras det friskt åt höger och vänster. Att efter en i svenska öron oförsonlig debatt mötas i ”snapsetinget” – folketingets restaurang – och ta ett glas tillsammans är snarare regel än undantag.
Hur påverkar då dessa olikheter de dansk-svenska relationerna?
För bara ett par år sedan var den danska invandringspolitiken som ett rött skynke i svensk politik, något som närmast betraktades som föraktligt och ovärdigt ett nordiskt land. Idag tävlar de svenska partierna om att visa danskt hårda nypor i frågor om flyktingmottagande och invandring.
För danska politiker har i motsvarande mån den svenska politiken setts som naiv och verklighetsfrämmande, dessutom inriktad på regleringar och förbud. Ett mycket högt skattetryck har dock varit en gemensam nämnare.
När det gäller hållningen till människor från andra länder har både svenska och danska politiker på senare år betonat de nationella värden och särarter som anses hotade av utländska influenser. Och här syns en europeisk trend som också visas i det franska presidentvalet, där även den Europaprofilerade Emmanuel Macron betonade just de franska värderingar som bär upp EU men också den franska inrikespolitiken. I ett flertal andra länder som Ungern och Polen är samma tendens övertydlig.
USA:s nye president Donald Trump med sitt America first är egentligen inte frontfigur i denna rörelse för nationalistiska ideal utan bara en i raden – låt vara generande betydelsefull.
Men samma ideal, eller mycket snarlika, utgör de grundläggande principer på vilka de europeiska länderna och USA är uppbyggda. Och det finns likheter med en rad andra länder.
I vår egen lilla del av världen, Öresundsregionen, är det uppenbart att den ”danska livsstilen” och ”svenska värden” är nästan identiskt desamma.
Även om Folkemødet och Almedalen visar på skillnader i politik, retorik och tradition är ändå slutsatsen att vi är lika som svenska blåbär eller danska jordbær – förhoppningsvis kan det också visa sig i ett nytt intresse och engagemang för den eftersatta Öresundsregionen.

Joakim Ollén

Joakim Ollén är vd för fastighetsbolaget Kunskapsporten, medgrundare av Öresundskommittén och tidigare kommunstyrelseordförande i Malmö och riksdagsman för Moderaterna. Han är född i Köpenhamn och har växt upp på båda sidorna av Öresund.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen