Aktuella frågor

Debattinlägg: "Huvudsakligen förändras arbetsdelningen genom att kvinnor utför mindre hemarbete."

Svensk jämställdhetspolitik måste uppgraderas och ta utgångspunkt i det nya jämviktsläge som råder vad gäller könsrelationer på arbetsmarknaden och i hemmet. Det skriver Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia.

Ökad jämställdhet innebär konflikter mellan olika mål, skriver Maria Stanfors
Sverige är världsledande när det gäller jämställdhet. Men det finns sedan länge en konflikt mellan yrkesarbete och familj för kvinnor som fortfarande förvärvsarbetar färre timmar än män och tar ett större ansvar för hemarbete och barn. Det påverkar deras karriärer, inkomster, pensioner och hälsa negativt och motiverar frågan: "Varför är vi inte jämställda i dagens Sverige?”
Orsakerna är flera:
1. Framstegen för kvinnor på arbetsmarknaden måste ses mot sin historiska bakgrund. De olika villkor som fanns för mäns och kvinnors arbete försvann i stort sett under slutet av 1960-talet och 1970-talet. Framväxten av jobb inom industri och service innebar ekonomiskt lönsamma alternativ till andra sysselsättningar, inte minst det obetalda hem- och omsorgsarbete som kvinnor ofta utförde. En könsneutral arbetsanknuten välfärd gav människor tillgång till generösa socialförsäkringar genom förvärvsarbeteoavsett kön. Lägg därtill att arbete inte bara ger inkomst och oberoende utan även bidrar till ens identitet och skapar mening i livet. Sammantaget har det funnits många anledningar för kvinnor, precis som för män, att förvärvsarbeta. Anledningarna för män att dela kvinnors ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet har varit mindre tydliga och saknat ekonomiska förtecken.
2. Kvinnors inträde på arbetsmarknaden har stöttats av politiska reformer och en medveten strävan att främja svensk ekonomisk tillväxt. Att kvinnolöner avskaffades på 1960-talet och att skattesystemet individualiserades 1971 gjorde det mer lönsamt för kvinnor, framför allt de gifta, att arbeta. Lagstadgad rätt till föräldraledighet med lång och generös ersättning samt rätt att arbeta deltid under småbarnsåren gjorde en kombination av arbete och familj möjlig för många kvinnor. Det var inte längre en fråga om ”antingen eller” utan ”både och”. Ett nytt, men typiskt kvinnligt, beteende växte fram: karriäravbrott, omfattande frånvaro från arbetslivet, framför allt under småbarnsåren, och fortsatt ansvar för hem- och omsorgsarbete. Männen påverkades lite av reformerna och mest av dem som innebar färre arbetade timmar för alla.
3. Sveriges jämställdhetspolitiska ambitioner har höjts gradvis. Politiken, som i första hand syftade till att få ut kvinnorna på arbetsmarknaden, utvecklades för att öka antalet arbetade timmar, bland annat genom utbyggnaden av barnomsorg under 1980-talet. Under 1990-talet avtog förändringstakten och fokus flyttades till att få männen att ta ett mer aktivt ansvar som föräldrar. Reformer, som innebar en viss kvotering av föräldrapenningdagarna, hade avsedd effekt. Fler fäder utnyttjade rätten till betald ledighet. Men de hade liten effekt på fördelningen – kvinnor tar fortfarande 72 procent av föräldrapenningdagarna. Omfattande forskning visar att familjebildning och ett ojämställt föräldraskap påverkar kvinnors, men inte mäns, karriärer och inkomsternegativt i dagens Sverige. Detta trots att män och kvinnor har mer lika kvalifikationer än tidigare och stöd i form av service och subventioner som möjliggör ett mer jämställt beteende.
4. Ökad jämställdhet innebär förändring. Historien visar att kvinnor varit mer förändringsbenägna än män när de haft något att vinna på det. Forskning visar att män nu förändras, framför allt som föräldrar. I stora delar av västvärlden har fäder sedan 1990 blivit mer benägna att investera tid i sina barn. Förändringen drivs i första hand avnormer som återspeglar förändrade synsätt i samhället på kön, arbete och familj. Men bara i de nordiska länderna sker en påtaglig förändring när det gäller män och det obetalda hemarbetet. Huvudsakligen förändras arbetsdelningen genom att kvinnor utför mindre hemarbete.
5. Ökad jämställdhet innebär konflikter mellan olika mål. Politiska insatser syftar till samhällsförändringar på lång sikt, där kvinnor blir mer ekonomiskt oberoende och män mer delaktiga i hem- och omsorgsarbete, men många människor agerar kortsiktigt. Det som framstår som attraktivt och lönsamt på kort sikt, till exempel en traditionell arbetsdelning under småbarnsåren, kan ha negativa konsekvenser på lång sikt som är svåra att förutse. Eller så vill man inte.
Sverige har aldrig varit närmre ett läge där såväl män som kvinnor både kan arbeta och ha familj. Samtidigt strider det mot Sveriges jämställdhetsmål att kvinnor i högre grad än män tar ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet eftersom det leder till beroende och ojämställdhet mellan könen vad gäller karriär och inkomst.
Därför måste svensk jämställdhetspolitik uppgraderas och ta utgångspunkt i det nya jämviktsläge som råder vad gäller könsrelationer på arbetsmarknaden och i hemmet snarare än att vila på en ansats som gjordes från slutet av 1960-talet. Det krävs politiska åtgärder som får män att kombinera arbete och familj på ett nytt sätt samtidigt som kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärks genom ökad närvaro under hela deras arbetsliv.

Maria Stanfors

Maria Stanfors är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen