Sverige

Nu ska sportfiskaren tala om hur stora fiskar han får

Nästan varannan fångad torsk i Öresund hamnar hos en fritidsfiskare. Men ingen vet säkert. Nu ska forskare ta reda på hur många och stora torskar sportfiskarna i Sundet drar upp utanför den officiella statistiken. Marinbiologerna Filip Bohlin och Jakob Looström ägnar hela året åt de skånska hamnarna.

Jakob Looströms och Filip Bohlins uppdrag är att ta reda på hur mycket fisk som dras upp ur Öresund för nöjes skull.Bild: MATHILDA AHLBERG
En regnig morgon står två herrar i Lerbergets hamn och betraktar båtarna. Inte för att beundra dem, utan för att kolla vad som duger för en fisketur.
När segelbåtarna räknats bort återstår femton flytetyg för fiskafänge. Jakob Looström gör en anteckning i protokollet.
Han är marinbiolog precis som Filip Bohlin. På hyrbilen har de satt fast en magnetskylt med uppdragsgivarens initialer: SLU. Som i Sveriges Lantbruksuniversitet. Så att ingen ska få för sig att de är ute för att jävlas med traktens sportfiskare.
Visst finns det regler. Ingen fritidsfiskare får numera fånga mer än fem torskar om dagen. Men Jakob Looström och Filip Bohlin är forskningsassistenter, inte kontrollanter.
Jakob Looström och Filip Bohlin från Sveriges Lantbruksuniversitet under en kontroll av hamnar den 11 maj 2017 i Lerberget.Bild: MATHILDA AHLBERG
Deras uppdrag är att ta reda på hur mycket fisk som dras upp ur Öresund för nöjes skull.
När EU:s ministerråd fastställer fiskekvoter är det i första hand yrkesfiskarna som berörs. De står för det storskaliga fisket och deras fångster vägs noga.
I år får sammanlagt 5 597 ton torsk tas upp ur Östersjön väster om Bornholm. Det är mindre än hälften jämfört med i fjor. Fiskerinäringen rasar, trots att kvoten är sex gånger större än vad havsforskarna anser vara rimligt. Den hårt trängda torskstammen ska ju kunna återhämta sig.
Hur mycket av årets kvot kommer fritidsfiskarna att ta upp? Det vet ingen. Men det är mycket.
–Det finns tecken på att fritidsfisket av torsk i Öresund kan utgöra så mycket som fyrtio procent av det totala fisket här, säger Filip Bohlin. Kanske ännu mer.
I Danmark och Tyskland har man hyfsad koll på fritidsfisket. Sverige ligger efter i kunskapen. Torskar som ingen känner till kan inte räknas in i statistiken och stora delar av beståndet hamnar utanför både kvoter och prognoser. Därför ska SLU nu samla in data om ”fritidsfångad fisk”.
De två utsända forskningsassistenterna betar av hamnarna längs Skånes västra och södra kust. Just nu ägnar de sig åt det havsområde som på byråkratspråk kallas ”tjugotrean” och begränsas av Kullen i norr och Falsterbo i söder. Öresund alltså.
Sundet är ett eldorado för sportfiskare. Och för fiskar. Här har nämligen ingen yrkesfiskare fått tråla sedan 1932.
Trålen är en nätstrut som släpar efter båten, skrapar havsbotten och fångar allt i sin väg. Trålförbudet infördes för att freda fartygstrafiken, men har gjort Öresund till en fristad för torskar, rödspättor, havsöringar, makrillar, horngäddor och andra vattenlevande djur. Det orörda ålgräset på botten fungerar som skyddande barnkammare. Här kan fiskarna växa sig stora.
– I Öresund är torskarna mycket större än i angränsande vatten, säger Filip Bohlin.
Utanför Skånes sydkust är det svårt att hitta exemplar på mer än tjugofem centimeter; här uppe är de ofta dubbelt så stora eller mer.
–Mycket tyder på att det finns lika mycket torsk i Sundet som i hela Kattegatt, säger Jakob Looström.
Detta brukar anföras som skäl för att Öresund tål rejäla fångster. Men trycket från fisket är hårt idag, framhåller marinbiologerna. Mer populärt fiskevatten än Öresund får man leta efter.
Fiske från turbåt har blivit en stor näring i Öresund.Bild: Mats Roslund
De torskar som inte fastnar i yrkesfiskarens garn kan bli byte för en turbåt. Dessa tar betalande fisketurister ut på Sundet, hittar lätt ett fiskstim med hjälp av ekolod och kan erbjuda sina gäster goda nappchanser. Till detta kommer alla andra fritidsfiskare som pilkar från båten eller kastar från kajen.
Hur mycket? Det är frågan.
I hela Sverige finns det 1,6 miljoner fritidsfiskare, enligt en enkät som Statistiska centralbyrån gjort. Två av tre är män. De flesta fiskar i någon av landets insjöar.
Det totala antalet fiskedagar i Öresund uppskattas till en kvarts miljon om året.
Den sistnämnda siffran kan rent teoretiskt översättas till att drygt sexhundra personer fiskar varje dag året runt. Så går det naturligtvis inte till – allra minst den här morgonen när regnet piskar mot Lerbergets kajer och inte en själ syns till i hamnen förutom de två forskningsassistenterna.
–Ingen bra dag för fiske, konstaterar Filip Bohlin.
Allra helst skulle de ha velat träffa en fritidsfiskare som kom in i hamnen efter en lyckad morgon ute på Sundet. Kanske med några torskar (högst fem), men för all del även spättor, skrubbor, öring, makrill, horngäddor eller något annat.
Då skulle forskarna ha mätt och vägt de fem torskarna och med hjälp av provtagning bedömt deras ålder. Allt för den samlade statistikens skull. Men nu finns det inte en fiskstjärt att dokumentera.
–Vi får kolla runt i hamnen, säger Jakob Looström. Titta på båtar, redskap, utrustning och annat.
De har varit uppe sedan fem i morse. Inför varje arbetsdag får de veta vilka hamnar som ska besökas. Kartläggningen omfattar den skånska väst- och sydkusten och ordningsföljden avgörs slumpmässigt, för den statistiska tillförlitlighetens skull.
En torsk måste vara minst fyrtiofem centimeter för att få tas upp.
– Det är inte mycket fisk, säger Filip Bohlin och måttar med händerna.
Förr var torskarna betydligt större. Då var exemplar på halvannan meter inte ovanliga. Idag hamnar sådana bjässar i sociala medier.
Torsk.Bild: Lars Laursen
Det är mycket starka känslor när folk pratar fiske, säger de två forskningsassistenterna.
Alla är arga på någon. På politiker som inte värnar fiskenäringen tillräckligt. Myndigheter som kontrollerar och lägger sig i. EU som räknar det fiskrika Öresund till samma kvotområde som den krisdrabbade Östersjön. Gråsälarna som äter upp all fisk och bara lämnar kringdrivande torskhuvuden kvar.
– Många som fiskar retar sig på reglerna, säger Filip Bohlin. Men fisken är allas intresse, den tillhör inte någon mer än någon annan. Bara för att man fiskar har man inte större rätt till fisken i havet.
Efter att ha registrerat alla faciliteter i Lerbergets hamn och fyllt i sina protokoll far de båda marinbiologerna vidare. Norrut mot Kullahalvön.
Det är mycket starka känslor när folk pratar fiske, säger de två forskningsassistenterna.Bild: MATHILDA AHLBERG
På Skäret härskar friden och tystnaden. Filip Bohlin och Jakob Looström parkerar, placerar SLU-skylten på bildörren och vandrar ner mot hamnen.
– Jag kan räkna båtarna, erbjuder sig Jakob.
– Vi hjälps väl åt, svarar Filip. Så att det blir rätt.
Men det är på skoj. Det ligger bara tre båtar i Skärets lilla hamn.
”Fritidsfisket av torsk i Öresund kan utgöra så mycket som fyrtio procent av det totala fisket”, säger Filip Bohlin.Bild: MATHILDA AHLBERG
Ingen hamnkapten är i sikte, men ett anslag hänvisar till ett mobilnummer och meddelar att en fiskebod kostar femhundra kronor om året att hyra, och en gästplats tjugo kronor per dag.
Inne i det lilla hamnkontoret trängs fiskargubbarna. De betraktar oss från väggarnas gulnade fotografier, vittjar sina garn och ser belåtna ut. Fisklådorna på de gamla bilderna är välfyllda.
– Man känner historiens vingslag, säger Filip Bohlin.
Han ser sig omkring bland sjöbodar, flöten och torkställningar. Här finns spår av ett blomstrande fiske. Idag är allt förfallet.
Jakob Looström från SLU under en kontroll av hamnar den 11 maj 2017 i Lerberget.Bild: MATHILDA AHLBERG
Inte mycket fisk landas på Skäret nu, knappast någonstans i hela Skälderviken. Det beror dels på närsalterna som läcker ut i havet från jordbruksmarken, dels på den blomstrande sälkolonin ute vid Hallands Väderö.
Ett politiskt miljömål är att gråsälen ska skyddas, ett annat att det kustnära fisket ska värnas. De går inte ihop. Just nu har sälen fördel.
Hamnbesökaren Gert Borg brukade fisk, men inte nu längre.Bild: MATHILDA AHLBERG
En herre som kunde vara gammal sjöbjörn kommer vandrande i backen. Bor du här? frågar de två forskningsassistenterna hoppfullt. Nej, Gert Borg hör hemma på annat håll.
–Jag har i alla fall min båt i Norra Häljaröd, säger han. En bit inåt viken.
Förr fiskade Gert Borg mycket ute vid Kullen. Men inte längre.
– Det är ganska utfiskat, säger han. Sälarna äter ju all fisk i de här trakterna. Av horngäddan blir bara huvudet kvar till fiskaren.

Sundet är kontrasternas vatten

1. Öresund är två hav.
Sundet förbinder Östersjön med Kattegatt. Närmast botten finns det saltare havsvattnet. Ovanpå flyter bräckt Östersjövatten. Gränsen (språngskiktet) går på tolv till femton meters djup.
2. Öresund är två livsmiljöer.
I den marina miljön (saltvattnet från Kattegatt) lever arter som inte trivs i Östersjövattnet. I norra Öresund finns många fiskarter som inte syns till inne i Östersjön. Som kolja och svärdfisk.
3. Öresund är inget eget område.
Åtminstone inte när EU:s fiskekvoter ska bestämmas. Sundet räknas till Östersjön och klumpas ihop med övriga vatten väster om Bornholm.
4. Öresund är ett unikt område.
Trålförbudet har sedan 1932 gjort Sundet till en fristad för fiskar och andra vattenlevande djur. Här är exempelvis torskarna fler och större än på andra håll.
5. Öresund är lättfiskat.
Den rika tillgången har skapat en marknad för fisketurism. Du kan följa med en turfiskebåt, vars skeppare med hjälp av ekolod kan lokalisera både stim och enstaka fiskar.
6. Öresund är svårfiskat.
Det är svårt för den ovane att sätta garn i Öresund, där strömmarna är starka. Ytvattenströmmen växlar riktning och kan vara så stark som fyra knop (två meter per sekund).
7. Öresund är reglerat.
Torskfisket i västra Östersjön ska minska med 56 procent i år, har EU:s ministerråd bestämt. Yrkesfiskarna rasar och tröstas inte av att sillfisket får öka. En yrkesfiskare får nämligen inte fånga både torsk och sill.
Läs alla artiklar om: Öresund
Gå till toppen