Kultur

Pest eller kolera? Vad väljer du?

Hej där koftan. Om man verkligen tvingas välja: pest eller kolera?
Dennis
Käre Dennis. Pest eller kolera? Nu gör du det enkelt för mig. Varför inte ställa de verkligt svåra frågorna när du har chansen. Trampa på en legobit eller bita sig i läppen? Vakna på morgonen och upptäcka att Melittapåsarna är slut eller vakna på morgonen och upptäcka att hela ditt liv fram tills nu bara varit en dröm? Födas som en dagslända och leva en kort men aktiv dag på en idyllisk sommaräng, eller födas som en mussla och leva en evighet på botten av Ishavet?
(Det är för övrigt en missuppfattning att trollsländor bara lever en dag, de kan leva i ett par månader. Även en dagslända lever såklart betydligt längre om man räknar larvstadiet men som slända dör den efter en dag eller två. Vad gäller musslor fiskade man utanför Island för ett par år sedan upp en av arten Arctica islandica som var "född" 1499, samma år som Gustav Vasa fyllde tre år. Musslan döptes till Ming, efter dynastin som härskade under dess barndom. Stackars musslan Ming hade i 507 år levt ett stilla och händelsefattigt liv i mörker och kyla innan hon äntligen fick se solen och strax därefter råkade dö när forskarna lite för ovarsamt försökte öppna skalet.
Vad hade Ming valt? Pest eller kolera eller det bittra öde naturen och så småningom mänskligheten tvingade på henne? Det är den sortens frågor vi människor, till skillnad från musslor, har förmånen att kunna fundera över.)
Jag vet i alla fall att jag med lätthet hade valt pesten. Såväl pest som kolera är idag ganska enkelt behandlade med antibiotika och vätskeersättning, men kolera sätter sig på magen och jag hatar verkligen magsjuka. Jag tar några graders feber och lite bölder framför en kräksjuka varje dag i veckan.
Det här förutsätter såklart att vi befinner oss i den lyckligt lottade del av världen som har tillgång till effektiv sjukvård. I stora delar av världen, däribland på botten av Ishavet, finns varken antibiotika eller resorb. Där kan man bara stilla be om att bli uppfiskad av klåfingriga forskare.

Pizzaprocent

Kära kulturkoftan. När jag var liten brukade vi busringa till slumpmässiga nummer och säga "Jag vill beställa en capricciosa". En dag svarade en kille: "Ja visst! En kvart, tjugo minuter". Hur stor är chansen alltså?
Fatima
Kära Fatima. När jag var liten brukade vi ringa till en lärare som hette Blixt och säga "Omelett!" Jag vet fortfarande inte riktigt varför. Jag tror vi tänkte oss en kamerablixt, men varför säga omelett till blixten?
Din fråga är hur som helst matematiskt intressant. Om vi tänker oss att du gör om busringningen (vilket jag för övrigt inte rekommenderar, framförallt på grund av de humoristiska bristerna), så kan vi konstatera att det idag finns ungefär tre miljoner fasta telefonabonnemang samt, enligt de uppgifter jag hittar, ungefär 3500 pizzerior i Sverige. Det betyder att det är drygt en promilles chans att du verkligen kommer till en pizzeria om du ringer ett slumpmässigt nummer. En på tusen! Det är i sin tur ganska exakt samma sannolikhet som att du inom rimlig tid får prata med en levande människa om du ringer till SJ:s biljettservice.
Läs alla artiklar om: Kulturkoftan
Gå till toppen