Huvudledare

Ledare: Vision blir illusion. E-hälsan slarvas bort.

I den digitaliserade vården kan vårdroboten sköta rutinsysslorna.Bild: Kicki Nilsson/ TT
Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa. Det har regeringen bestämt. Och Region Skåne ska bli bäst i landet inom samma område. Det har politikerna i regionen bestämt.
Men de höga ambitionerna återspeglas inte i investeringarna. Enligt facktidskriften Computer Sweden hör regioner och landsting till de organisationer som investerar allra minst i IT. Mindre än 3 procent av årsbudgeten inom det genomsnittliga landstinget går till digitalisering och IT, enligt tidskriften. Jämförelsevis kan andelen vara så stor som 12 procent av årsbudgeten inom delar av den privata sektorn. I reda pengar lade regionerna och landstingen 9,9 miljarder kronor på IT förra året. Utvecklingen är dock ännu i sin linda och i en internationell jämföresle ligger Sverige och de andra nordiska länderna jämförelsevis långt framme.
Regeringen har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, satt som mål att landet ska vara världsledande inom e-hälsa 2025, alltså om åtta år. Det är en kort tid för en stor och omfattande omvandling som fortfarande bara ligger i startgroparna. Med mindre än tre procent av vårdbudgeten lär satsningen få svårt att nå målet.
Inom begreppet e-hälsa ryms nya digitala produkter som förenklar, förbättrar och snabbar på vårdprocessen. Robotar, appar och analysverktyg frigör också personal från rutinuppgifter, de får mer tid över till att ägna sig åt människor. Möjligheterna är nästan oändliga och bara fantasin, eller möjligen brist på detta, sätter gränserna för vad som kan göras. Till exempel kan viktig information om hjärtverksamhet, blodtryck, syreupptagningsförmåga som redan finns i många patienters telefoner följa med patienten in till doktorn.
I Region Skåne finns idag tjänsten 1177.se som ger möjligheten att på nätet se sina röntgenbilder, läsa provsvar och checka in på vårdcentral. Fackförbundet Kommunal hoppas också att den kvinnodominerade vården med många lågstatusyrken kan professionaliseras och därmed få högre lön och status.
Digitaliseringen skapar givetvis också nya problem, inte minst på etikområdet. Omsorgen om den personliga integriteten och patientsekretessen lade länge hinder i vägen för datoriserad hantering av patientjournaler. Statens medicinsk-etiska råd har varnat för hot mot patienternas integritet och säkerhet med ökad digitalisering.
Vård och hälsa engagerar medborgarna starkt. Enligt en färsk undersöking från Novus anser 67 procent av befolkningen att sjukvård är den viktigaste politiska frågan idag.
De höga ambitionerna att öka digitaliseringen och bygga ut system med e-hälsa torde alltså ligga helt i linje med vad majoriteten önskar. Förutom att digitala lösningar kan minska vårdköer och öka vårdkvaliteten frigörs också resurser som kan användas bättre på annat håll samtidigt som det blir smidigare för dem som söker vård.
Men med den låga investeringsgraden i de digitala lösningar som ska göra jobbet riskerar de storslagna planerna på att bli bäst i världen att inte bli mer än en tummetott. För om den inte återspeglas i budgeten blir visionen bara en illusion.
Gå till toppen