Signerat

Sofia Nerbrand: Olustig offentlighet.

Birgitta Ohlsson – en av dem som får hatmejl.Bild: Maja Suslin/TT
Hur står det till i det offentliga samtalet? Präglas det av intellektuell hederlighet, artighet och ödmjukhet?
Knappast.
Personer i samhällsdebatten får utstå allt hårdare tillmälen. Ofta från personer som skriver under med eget namn och med arbetsgivarens e-postadress. Ingen skämskudde så långt ögat når.
Däremot ska jag, och andra kvinnliga debattörer och politiker, skämmas – och skrämmas till tystnad. Riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson skrev på torsdagen ett inlägg på Facebook om "flodvågen av mail från män kallar en för häxa, psykiskt sjuk, hora eller valfritt könsord".
Efter min ledare om Sverigedemokraterna i veckan (28/6) fick jag ett e-postmeddelande som löd: "Hellre brun än röd som ni journalister! Kommunistkärring och dyngspridare! Hellre död än röd!" och ett annat: "FY FAN VILKA URDÅLIGA JOURNALISTER NI ÄR. Skäms och vet hut."
Detta är bara ett axplock. Man kan anse att om man ger sig in i leken så får man leken tåla.
Icke. Detta får inte normaliseras.
Jämför med andra värv. Skulle en banktjänsteman som blev hotad efter att ha avslagit en låneansökan acceptera detta? Är det rimligt att lärare som missbehagar elever eller föräldrar får hatbrev?
Sydsvenskans politiska chefredaktör Heidi Avellan och undertecknad gör tillsammans en podd, PK-liberalerna. Namnet återspeglar den grundläggande syn vi har på ett gott samtal. Det ska utgå från fakta, respekt för meningsmotståndare och deras bästa argument samt hålla en god ton. Anständighet, helt enkelt.
Däremot skulle vi aldrig få för oss att liberaler skulle vara lite finare eller godare än någon annan.
Den misstrogna stämning som nu breder ut sig, där "vi är goda" och "de andra är onda", är förödande. Konstruktiva samtal stryps.
Det behövs tvärtom lite mer godmod och glädje att lära av andra. En positiv människosyn och optimism om framtiden. En insikt om att alla kan påverka sitt öde.
En del personer gör detta med bravur. President Emmanuel Macron är det mest lysande exemplet just nu. Han har på ett år skapat en engagerad rörelse som vill ha mer internationellt samarbete och ekonomiska reformer på hemmaplan –och fått mandat för detta i det imposanta landet Frankrike. Det är stort. Det är glädjande. Sådant ska vi ta fasta på.
Om detta talar vi om i det senaste avsnittet av PK-liberalerna – finns på Soundcloud och på andra ställen för poddar. Varmt välkommen att lyssna.
Läs alla artiklar om: PK-liberalerna
Gå till toppen