Kultur

Lars-Eric Jönsson: "Bygg ett hus för de underprivilegierade!"

Bild: Lunds universitet
”Ikväll är det dans och hålligång till ENJOY i Höganäs. Dörrarna öppnar 21 och grabbarna går på 22. Välkomna!”
Höganäs Folkets hus och parkförening publicerade sitt senaste inlägg på Twitter 29 oktober 2011. Därefter blev det, och har varit, tyst. Coverbandet Enjoy från Skurup fortsatte spela och gör så än idag. Folkets park finns dock inte längre. Istället byggs här och på idrottsplatsen Julivallens mark nu drygt 200 bostäder. Före detta Folkparken blir även i fortsättningen en park, delvis omgärdad av nya flervåningshus. Julivallen får helt ny bebyggelse.
Sett till den nya bebyggelsen ser det ut att kunna bli en bomiljö med flera goda kvaliteter. Grönytor, vatten, lekplatser och husens skalvariationer ger ett fint intryck.
Men det är i relation till Höganäs tätort i stort som omgörningen av Folkparken och Julivallen blir riktigt intressant. Den samlar upp två centrala tendenser i förvandlingen av Höganäs i synnerhet och svenska städer i allmänhet.
Den ena rörelsen handlar om homogeniseringen av stadslandskapet. På före detta Julivallen är detta som tydligast. Det omgivande bostadsområdet expanderar på idrottens bekostnad. Den centrala småstadsbebyggelsen förlorar ett stycke funktionsvariation och blir mer homogen. Området söder om Storgatan och väster om väg 111 omfattar nu endast bostäder. Idrotten samlas istället på Sportcentret i Lerberget.
Det kan tyckas ganska praktiskt. Och kommunalekonomiskt är det säkert välbetänkt. Fler goda bostäder i centralt, attraktivt läge kan förväntas locka fler skattebetalare. På lång sikt är det mer tveksamt om homogeniseringen av tätorten skapar högre attraktivitet. Istället riskerar denna monofunktionalitet stärka intrycket av en sovstad till Helsingborg i vardande.
På andra sidan gatan, i före detta Folkparken, förstärks detta intryck. Folkparken var under 1900-talet förstås något annat än bostäder. Men Höganäs Folkets hus och parkförening har trots allt för avsikt att bygga ett nytt Folkets (kultur)hus genom att köpa tillbaka en liten del av parken som såldes till kommunen. Föreningens protester mot ett LSS-boende höll på att fälla hela projektet. Men nu tycks ett avtal om tomtaffären vara påskrivet.
Det är en lockande tanke att etablera ett nytt föreningsdrivet kulturhus. Det skulle i någon mån göra motstånd mot homogeniseringen. Men här blir också den andra tendensen tydlig, det vill säga hur kultur- och föreningslivet successivt har kopplats bort från arbetarrörelsen, eller kanske hellre, från arbetslivet i stort.
Stora värden – inte bara materiella – gick förlorade när föreningen lät sin park och sitt hus vittra bort. Förfallet pågick i många år och vittnade om en långt driven passivitet och/eller oförmåga hos ägarföreningen. Nu är frågan vad ett nytt Folkets (kultur)hus ska bidra med som inte Tivolihuset, Stadsbiblioteket, Saga-biografen och Eric Ruuths kulturhus redan gör. Föreningen talar om kalas, konferenser, konserter och förenings- och restaurangverksamhet men har rimligen förlorat både sin trovärdighet och sitt fotfäste i Höganäs kulturliv.
När parken anlades 1908 var läget och efterfrågan annorlunda. Höganäs arbetare byggde, finansierade och drev parken genom sin förening. Den senare finns kvar. Men förankringen i arbetarrörelsen är desto svagare. Vad ska det nya huset vara? Till vem vänder det sig?
Låt mig komma med ett förslag.
Höganäs nya och växande medelklass klarar sig fint med de kulturinstitutioner som redan finns. Om Folkparksföreningen vill känna sig behövd och bedriva en väsentlig verksamhet i sitt nya hus kanske den ändå skulle rikta intresset mot och bejaka det där LSS-boendet som man först inte ville ha inpå knutarna. Här finns människor som brukar efterfråga resurser, delaktighet och kanske till och med lite kultur.
Bygg, öppna och driv kulturhuset uttalat för och tillsammans med resurssvaga människor som till exempel inte har tillgång till ett arbetsliv som skapar sammanhang, vars tillvaro kanske har slagits i spillror, i någon annan del av världen eller här hemmavid. Gör som företrädarna vid sekelskiftet 1900: Bygg ett hus för de underpriviligierade!
Gå till toppen