Amanda Kernell har inte bara fött fram den sensationella debutlångfilmen "Sameblod", som sedan världspremiären på filmfestivalen i Venedig erövrat både Sverige och världen. Parallellt har hon också regisserat den 30 minuter långa "I will always love you Kingen", en film där ett barn ska födas fram i ett nordligt snövitt och iskallt Sverige. Huvudpersonen är Conny, den unga pappan som får panik och helt enkelt bara drar, där mitt utanför BB.

Filmen är en av de åtta filmerna i "Moving Sweden" –ett samarbete mellan SVT, Filminstitutet och Sveriges regionala resurscentrum – som under sommaren visas i SVT. Syftet är att låta mer eller mindre etablerade filmskapare testa gränserna och under 30, 40 eller 60 minuter "sparka upp nya dörrar, söka nya starka berättelser, flytta gränser och beröra i spännande former". Under tre år har "Moving Sweden" filtrerat fram runt 30 filmer och kortserier, och fler är på gång.

I "I will always love you Kingen" samspelar fotot, skådespeleriet, ljudet, scenografin och kostymerna med det gnistrande vita, som liksom dominerar och styr. Och följer Conny, Kingen, där han sladdar runt på de hala vägarna på flykt undan ansvar och verklighet – helt oförmögen att uttrycka det. Det är myten om den starka, tysta (lite korkade?) norrländska mannen på nytt sätt – för Conny har andra sidor också får vi se, och Kernell dömer absolut ingen.

Fijona Jonuzi, tidigare bakom kortfilmer som "Praktikanten", "Astrid" och "Girl", skildrar två andra män, ett par av landets största kulturmän och teater-alfahannar. Och hon gör det på ett fantasifullt, avslappnat, lekfullt och lite galet sätt, som förmodligen hade varit omöjligt att genomföra i långfilmsformat. "Den störste" utforskar idén om det manliga geniet och det är skådespelarna Louise Löwenberg och Eva Johansson som spelar Mikael Persbrandt och Tommy Berggren i en fantasi om vad som kan ha hänt när de bägge giganterna arbetade med en teaterföreställning tillsammans–som sedan aldrig blev av. Johansson (som Persbrandt) och Löwenberg (som Berggren) lyckas på ett makalöst och träffande sätt gestalta förlagorna – det blir humoristiskt men med respekt och kärlek. Trots att kortfilm är ett uttryckssätt i egen rätt, så kan man inte undgå att längta efter att den egensinniga Jonuzi, liksom Ruben Östlund knuten till bolaget Plattform, precis som Kernell, debuterar i långfilmsformat.

Det är de unga kvinnorna som lyckas bäst med att ”utforska och sparka upp nya dörrar” i årets upplaga av "Moving Sweden". Även Sanna Lenken, Guldbaggenominerad och prisad för sin starka långfilmsdebut "Min lilla syster" (2015), kommer med ett fint bidrag: "Nattbarn". Filmen bygger på Hanna Gustafssons Augustnominerade serieroman om den unga, lite bittra, tonårsflickan Ingrid, som kallar sig Iggy, lyssnar på Maiden och söker likasinnade på nätet. Återigen lyckas Lenken fånga unga människors verklighet med rak och naturlig tonträff och Mimmi Cyon helt enkelt är Iggy.

Två av filmerna som visas, Johan Löfstedts "Småstad" och Goran Kapetanovics Guldbaggebelönade "Min faster i Sarajevo", har redan gått på biograferna, men tål verkligen att ses om. Och även om resten av filmerna i paketet inte riktigt lever upp till förväntningarna på samma sätt som topp tre ovan, så kan en stund varje sommaronsdag lätt avsättas till att ta del av experimenterandet inom svensk film just nu.