Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Hon räddar skatter vid landets vägkanter

Hört talas om hedblomster, sandlilja och bastardsvärmare? Många sällsynta och hotade arter som är på väg bort kan frodas där man minst anar det. – För många av de här växterna är vägkanten sista utposten, säger Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen som letar unika arter längs med vägarna.

Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen letar unika arter längs med vägarna.Bild: Johan Nilsson/TT
För det ovana ögat ser det ut som vilken torr väggren som helst. Men här finns mycket att upptäcka. Eva Ditlevsen böjer sig fram i dikesgrenen intill väg 19 utanför Maglehem i norra Österlen och pekar. Här bildar den fridlysta, sirliga hedblomstern gula små kolonier. Intill asfalten lyser kaktusliknande väddklint starkt i lila. En blåvingefjäril fladdrar förbi.
– Det finns väldigt mycket insekter knutna till de här växterna, säger hon.
Alla unika upptäckter noteras noga i Trafikverkets inventering som just nu pågår längs med landets statliga vägnät.
– Dels ska vi kartlägga platserna och dels sköta dem på rätt sätt. Vi genomför också åtgärder på platser för att skapa förutsättningar för att växterna ska sprida sig, säger Eva Ditlevsen och pekar på en överblommad stor sandlilja som slagit rot bredvid vägbanan.
– Jätteroligt att den finns här. Den är starkt hotad. Här har vi ganska stora bestånd av den.
Den, liksom många andra arter, var förr i tiden vanlig ute på ängarna. Men nu har många växter trängts ut, och för att de inte ska försvinna helt gäller det att upptäcka och skapa rätt förutsättningar i tid.
– Sköter vi det på rätt sätt så kan växterna sprida sig längs med vägkanterna. Det här kan skapa broar mellan öar av växtlighet.
I Sverige finns drygt 3000 artrika vägkanter – från norr till söder – som ska bevaras inför framtiden. Trafikverket har i flera år försökt att kartlägga var de är. Till sin hjälp har man ofta andras observanta ögon, berättar Eva Ditlevsen.
– Vi får in tips från allmänheten, markägare och våra entreprenörer. Ibland är det någon som bor nära en sån här plats som hör av sig efter att ha sett något speciellt.
Men det handlar inte bara om att upptäcka och bevara det som redan finns. Vid framtida vägbyggen är man beredd på att plantera och så den typen av växtlighet som en gång i tiden förmodligen växter just är.
– Vi bereder marken och sår frön och planetrar plantor utifrån platsens förutsättningar.
Att bevara arter är inte helt problemfritt. De gamla arterna riskerar nämligen att trängas undan. Trafikverket brottas just nu med en rad invasiva arter som sprider sig kraftigt, trots att de egentligen inte hör hemma här.
– Det blir en svår nöt att knäcka framöver med invasiva arter som lupiner, parkslide och björnloka.
För den som vill stanna bilen vid en parkeringslucka och plocka blommor intill vägen har Eva Ditlevsen ett hett tips.
– Om man vill plocka något så plocka lupinerna. Då fröar ju åtminstone inte just den lupinen av sig.
Fakta

Artrika vägkanter i landet

Många arter som förr var beroende av ängsslåtter och störning från brand och bete förekommer i dag till stor del vid landets alla vägkanter.

I Sverige finns drygt 3000 artrika vägkanter – från norr till söder.

Exempel på en artrik vägkantsflora är de i kalkrika trakter som Gotland och Öland. Mindre kända är nog de vackra vägkanterna i det mittsvenska kalkbältet i Jämtland och de västra delarna av Medelpad och Ångermanland.

Trafikverket inventerar vägkanter var fjärde år. Syftet är att sköta om och bevara biotop som är unik för vissa området via rätt skötsel.

Källa: Trafikverket, Svenska botaniska föreningen

Gå till toppen