Helsingborg

Mariannes pappa flyttade flera kolonier

Med specialbyggd vagn flyttade Marianne Nilssons pappa många kolonistugor på 1960-talet.
Andra läsare minns koloniområden som är borta sedan länge.
Och vi får veta lite mer om Husensjö mosse.

Stuga på väg till koloniföreningen Enighet. Från vänster: Lars Olofsson, Lennart Olofsson, Lars Lindström, Ivar Bengtsson och Sven Olofsson.
Vi har tidigare berättat om hur kolonisterna har varit på en ständig resa i staden. När bostäder har behövts, har koloniområdena många gånger fått flytta på sig. På 1960-talet var flyttlassen särskilt många. Kolonistuga efter kolonistuga skulle flyttas från centralt belägna områden till nya platser utanför stan. Ofta var det Marianne Nilssons pappa Lennart Olofsson, boende på Lussebäcken, som stod för transporten med traktor och specialbyggd vagn.
Läs mer:Kolonisterna – på ständig resa i sin stad
– Han flyttade stugorna som skulle ut till Enighet, Pålstorp, Örby och Furet på Pålstorpsvägen. Han flyttade också stugor på Brytstugan och i Landskrona. Han tyckte att det var roligt, säger Marianne Nilsson.
På en bild som hon har sparat kan man se när hennes morfar Ivar Bengtsson 1963 får sin stuga flyttad från där Högastenskolan i dag är belägen, till koloniföreningen Enighet.
Midsommar på koloniföreningen Enighet.
Marianne Nilsson minns också hur pappan på midsomrarna på Enighet körde runt och plockade upp alla barn så att de fick åka höskrinda.
– Han hade kvar stugan till dess han var över 80 år i början av 2000-talet. De sista åren hjälpte jag till en hel del på kolonin, säger Marianne Nilsson.
Flera läsare har hört av sig med tips om tidigare koloniområden som vi inte har skrivit om.
Ulla-Britt Andersson, mångårig kolonist på Lundsbäcks koloniområde, berättar om ett mindre område bakom Sankta Annas kyrka på Ringstorp.
– Min far hade koloni där. Jag vet att det fanns 1959 och att det försvann när det byggdes radhus, säger hon.
Rolf Falkman hör av sig med ett tips om ett område med odlingslotter där Rusthållsgatan idag når Landskronavägen.
– Det var ett område för de som jobbade på Elektromekano, det som senare blev Asea. Jag hade själv en farbror som hade koloni där. När vägen drogs fram försvann området, säger han.
Vi får också ett samtal från Britt Thulin i Viken. Hon bodde sina första år på Södra Stenbocksgatan mittemot Eneborgsplatsen.
– Bakom vår gård hela vägen ner till Bjäregatan fanns ett helt underbart koloniområde. Det var barnens stora lekplats. Jag minns gångarna och de små grindarna in till varje lott. Området fanns kvar till strax innan 1940, då det byggdes bostäder, säger Britt Thulin.
Hon berättar också att det fanns kolonier på andra sidan gatan, på dagens Eneborgsplatsen upp mot katolska kyrkan.
– Där lärde jag mig åka skidor vintern 1940, säger Britt Thulin.
Husensjö mosse 1924. Det är översvämning och på de tre sammanfogade fotona ser vi hus på Arbogagatan, som idag heter Husensjövägen. Längst till höger skymtar hus på Söderhamnsgatan. Bild: Carlotta - databasen för Helsingborgs museisamlingar.Bild: Carl August Öhrn
Dessutom får vi mer information om kolonierna på Husensjö mosse, ett område öster om Jönköpingsgatan som fram till och med 1920-talet, enligt stadslexikonet, kunde liknas vid en sjö då vårfloden dränkte området. På vår karta ritade vi in kolonier på en yta närmst Jönköpingsgatan.
– Det var för lite. Kolonierna fanns i ett område från Husensjövägen och hela vägen upp till Sockengatan. Jag det fanns även odlingslotter där det idag är villor på Adolfsberg, säger Ann-Louise Hallström, som växte upp på Örebrogatan helt nära Husensjö mosse.
Husensjö 1971. Villorna på bilden hade adress Arbogagatan 15 och 17. Idag heter gatan Husensjövägen. Till höger i bild syns trädgårdar och kolonier.Bild: Hans Pettersson / Carlotta - databasen för Helsingborgs museisamlingar
Beskrivningen bekräftas av Klas och Karin Florin som bodde i området redan som barn.
– Här var kolonier, berättar de och visar med hjälp av karta och bilder hur kolonilotter och kolonistugor upptog stora ytor i området som ligger vid dagens Norrtäljegatan och upp mot Sockengatan, där det fanns jordgubbsodlingar.
Vid dagens Ludvikagatan och Skaragatan fanns vid tiden flera trädgårdsmästerier, som likt kolonierna fick maka på sig för bostadsbebyggelse. Villor köptes in av kommunen på 1970-talet och revs på 1980-talet. På äldre kartor finns ett vägnät utlagt i området. Men Klas och Karin Florin förklarar att flera av gatorna aldrig anlades. Arbogagatan bytte namn till Husensjövägen, Ludvikagatans dåvarande sträckning förändrades och vissa gator, som mer var att likna vid stigar, försvann helt när bostadsbebyggelsen tog fart på 1980-talet.
Läs alla artiklar om: Kolonistriden i Helsingborg
Gå till toppen