Huvudledare

Ledare: Kärvt brexitläge. Men inte hopplöst.

Avståndet är tydligt mellan britternas förhandlare David Davis och EU:s Michel Barnier.Bild: Virginia Mayo
Nu börjar andra rundan. På måndagen fortsätter förhandlingarna mellan EU och brittiska regeringen om villkoren för Storbritanniens utträde ur unionen. Parterna är överens om att vara öppna med sina ståndpunkter inför varje förhandlingsomgång. Men mycket längre än så tycks enigheten inte sträcka sig.
Till de största stötestenarna hör frågan om vad som ska gälla för EU-medborgare i Storbritannien och britter inom unionen när brexitprocessen är över. EU har föreslagit att rättigheterna ömsesidigt ska ligga kvar på samma nivå som idag. Det vore en utmärkt grund för fortsatt goda och täta relationer. Men att döma av svaret från London är en sådan lösning avlägsen just nu.
Britterna vill se en modell där personer från EU-länder som bor i Storbritannien får status som så kallade tredjelandsmedborgare. I praktiken får de då färre rättigheter än vad britter har inom EU och det är miljontals människor som berörs av reglerna. De skulle inte få rösta i brittiska val och avkrävas minimiinkomst för framtida familjemedlemmar. Vilken status deras barn får om de föds efter brexit är oklart och att ansöka om uppehållstillstånd kan bli förenat med massiv byråkrati.
"Det brittiska förslaget utgör en rejäl risk för att man inför ett andra klassens medborgarskap", varnade Europaparlamentets styrgrupp för brexitfrågan på DN Debatt härförleden (9/7).
Lyckligtvis är det just ett förslag och inget slutgiltigt sådant.
"Det hårda arbetet börjar nu", säger EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.
Han understryker att det krävs framsteg i förhandlingarna på flera olika områden innan formerna för den framtida relationen överhuvudtaget kan diskuteras. Förutom medborgarnas rättigheter handlar det om gränsen mellan Irland och Nordirland och den känsliga frågan om slutnotan vid utträdet från unionen.
EU uppges kräva britterna på miljardbelopp.
"I varje skilsmässa måste notan göras upp", säger Barnier.
Svaret från London har hittills varit att EU kan glömma att få några betalningar i den storleksordningen. Samtidigt har det betonats från Bryssel att utträdesförhandlingarna överhuvudtaget inte kan börja på allvar förrän Storbritannien erkänner sina skulder till EU-budgeten. Och EU:s ordförande Donald Tusk har förklarat att britternas förslag om status för EU-medborgare riskerar att försvåra en redan komplex situation.
Utgångsläget är alltså inte det bästa när den nya förhandlingsrundan inleds. Särskilt som Barnier, på goda grunder, betonar att tvistefrågorna inte går att separera från varandra. Inte förrän framsteg har gjorts i medborgar-, gräns- och skuldfrågan kan förhandlingarna gå vidare på andra områden, framhåller han.
Det som ändå talar för en hygglig lösning är att ingen av parterna har något att vinna på oenighet. Britter fortsätter att jobba och bo inom unionen och EU-medborgare i Storbritannien. Varor och kapital fortsätter att gå över gränserna, om än i lite trögare strömmar än förut.
Britterna valde bort EU-medlemskapet, men har ändå inga möjligheter att välja bort fortsatt samarbete med övriga Europa.
Gå till toppen