Sverige

Ny lärarroll i Sverige svår för nyanlända lärare

Att komma som lärare från ett annat land till den svenska skolan kan vara en kulturkrock. Det finns ett stort gap mellan svenska värderingar om jämställdhet och rätt att uttrycka sin sexuella läggning, och vad en del av de nyanlända lärarna kunde anamma.
Två forskare på Malmö Högskola har undersökt hur nyanlända syriska lärare tänker kring lärarrollen i den svenska skolan.

Professor Maaike Hajer.Bild: Leif Johansson
Det är brist på lärare i Sverige, och därför går många nyanlända lärare i så kallade snabbspår, utbildningar särskilt designade för att lärarna så snabbt som möjligt ska kunna börja arbeta i den svenska skolan.
Men det gäller inte bara att lära sig svenska språket och kursplanen i ämnet. Att komma till den svenska skolan blir ofta en kulturkrock för lärare från andra länder.
Maaike Hajer och Catarina Economou, professor och universitetslektor på Malmö Högskola, har i en nyss utkommen rapport undersökt hur de cirka 70 syriska lärarna på snabbspåret tänkte kring skillnaden i lärarrollen mellan den syriska och den svenska skolan.
Det som skiljer sig mest är att lärarens auktoritet ser ut på ett annat sätt i Syrien. Oftare än i Sverige är undervisning att läraren förklarar saker ur läroböckerna och eleverna förväntas lyssna. Maaike Hajer beskriver det som en förmedlande klassrumskultur, medan den svenska skolan har en mer deltagande kultur.
– I svenska klassrum är det populärt att eleverna utbyter tankar först enskilt, sedan i par och sedan alla. Eleverna är mer aktiva i klassrummet och resonerar och forskar sig fram, säger hon.
Till detta förhöll sig de syriska lärarna olika. En del hade redan i Syrien börjat undervisa mer som man gör i den svenska skolan, medan andra lärare tyckte att om eleverna inte sitter ner och lyssnar så är det respektlöst och då sker ingen inlärning.
Den svenska läroplanen har också målsättningen att eleverna själva ska resonera och ha värderingar, till exempel kring alla människors lika värde och jämställdhet. Sådana diskussioner ska en lärare kunna leda, och förväntas bland annat stå för allas rätt att välja hur man vill leva sexuellt.
– Det står i läroplanen hur olika värderingar kring exempelvis sexualitet hanteras och vilka rättigheter som finns. Då ska man visa att man kan vara objektiv, att alla är lika. Men det är något man inte bara kan läsa om, det gör något med lärarens identitet om man ska leda ett sådant samtal. Det var stora diskussioner i gruppen om detta, och enstaka lärare som sa att så långt kan jag inte anpassa mig, säger Maaike Hajer.
Hon påpekar hur oerhört viktigt det är som lärare att kunna det svenska språket. Det är så mycket mer än bara fakta i ett ämne som förmedlas i klassrummet. Ämnesinnehållet i snabbspårskursen för lärarna sker på arabiska, och svenskkursen är idag en isolerad del. Men Maaike Hajer tycker att språket och ämnet måste integreras så långt möjligt.
–De behöver yrkessvenska i anknytning till kurserna, vi tror att det blir mer effektivt. Lärarens språk hör ihop med hur man får klassrumskulturen att fungera.
Hon tycker också att de syriska lärarna kan användas av den vanliga lärarutbildningen. I skolan finns ju många barn som också kommer från andra skolkulturer. Om lärarstudenter och nyanlända lärare fick träffas eller komma ut på praktik i den svenska skolan tillsammans, skulle de kunna lära mycket av varandra, tror Maaike Hajer.
– Här finns en stor tillgång som alla lärarstudenter på Malmö Högskola kan utnyttja, att kunna få insikt i var barn och deras föräldrar kommer ifrån. Det kan bli intressanta diskussioner och riktiga interkulturella möten.
Nästa grupp nyanlända lärare börjar på snabbspåret i augusti. Det är inte en utbildning som ger lärarlegitimation. För att kunna arbeta som lärare i svenska skolan måste lärarna från andra länder gå igenom annan kompletterande utbildning också.
Gå till toppen