Släktforskning

Här skrivs det ny glad emigranthistoria

Det tog elva år. Men nu är boken om en av de första svenska utvandrarna till Ki Chi Saga klar. Och visst kan Bodil Stefansson och Ingvar Malmberg, Torekov, känna sig nöjda.

Ingvar Malmberg och Bodil Stefansson med boken "En man som hetade Glader", som är en fängslande berättelse om en av de första svenska utvandrarna till Ki Chi Saga.Bild: Britt-Mari Olsson
Boken "En man som hetade Glader" är en fantastisk och fängslande berättelse om Anders Peter Glader. Han hette så för att han var, just det – en glad person. Han kom från Småland, han levde på 1800-talet och hans liv är nästan som hämtat ur en film.
– Det är en historisk dokumentation, en skildring av hur folk levde och hade det, förklarar författaren Bodil Stefansson.
Hon har forskat och skrivit, precis i den ordning som Vilhelm Moberg gjorde i sina böcker: först om livet i Småland, sedan utvandringen och till sist hur det gick för nybyggarna, de som kom till Chisago County i Minnesota i Amerika i mitten på 1850-talet. Det är helt enkelt en god lektion, kryddat med skildringar av olika människoöden, en ny bild av den svenska utvandringen.
Bodil Stefansson började samla information om sin mans släkt Glader för elva år sedan.
– När jag då fick veta att Glader även anlagt en kyrkogård som bär hans namn blev jag eld och lågor. Jag fick kontakt med experter på tidig svensk utvandring i Minnesota. Men eftersom jag frågade så mycket fick vi uppmaningen: "kom hit, ni får bo hos oss!" Så vi var där i drygt två veckor 2007. Vi träffade släktingar vi inte visste fanns och vi fick se unika foton. Vi besökte platser och museer och upptäckte nya källor att forska i.
Efter 164 år kom en ättling till Glader tillbaka till hemmanet Berget i Västorp i Kronobergs län, där släktens anfader Anders Peter Glader bodde 1836–1853. Här berättar nuvarande ägaren Erick Johansson (i keps) för Jane Glader, Bodil Stefansson och Royce Glader om husets historia. Småländsk media var på plats med Tore Sjöqvist, Växjöbladet (till vänster).Bild: INGVAR MALMBERG
– Det mest fantastiska var när vi åkte hjulångare till Taylor Falls. Vi följde i invandrarnas spår, vi besökte även Gladers gamla hus och Kandiyohi County, varifrån Gladers syster med familj fick fly för sina liv under Dakotakriget 1862. Gladers söner och svärsöner deltog både i inbördeskriget och indiankriget, säger Bodil.
Men vem var då bokens huvudperson? Jo, Anders Peter Glader (1806-1875) från Västorp, Furuby socken, Kronobergs län, var bror till Ingvar Malmbergs morfars farfar.
Redan 1853 utvandrade Glader med hustrun Elin Svensdotter (från Ljuder) och sju barn, långt innan den stora svenska emigrantvågen tog fart. Men det blev en besvärlig överfart med segelfartyg från Liverpool till New York:
– Det var storm, svält, haveri och vattenbrist. Hälften av småbarnen på fartyget dog, bland annat Gladers yngsta dotter, berättar Bodil Stefansson.
Släktingarna Ingvar Malmberg och Royce Glader gjorde en resa till Småland och besökte bland annat Kronobergs slottsruin utanför Växjö.Bild: BODIL STEFANSSON
Resan från Småland till det nya landet tog fem månader. De kom så småningom till Chisago County och bosatte sig vid sjön Ki Chi Saga. Tre systrar till Glader kom också. Men hustrun Elin Glader dog redan 1855. Första gravstenen på Gladers Cemetery bär hennes namn.
– Det var också vid Ki Chi Saga som Vilhelm Moberg placerade Karl Oskar och Kristina i sina böcker, säger Bodil Stefansson.
Hur Glader fick sitt efternamn är också en speciell historia:
– Anders Peter Glader hade en tio år äldre bror som hette Jonas Glader Nilsson, som var skämtsam, glad och full av upptåg. Men han dog redan när han var 29 år. Anders Peter fick då axla sin brors fallna mantel och så småningom började folket i bygden kalla även Anders Peter för Glader i efternamn.
– Anders Peter Glader var en ovanligt stark man, både fysiskt och psykiskt. Han hade haft många motgångar och bakslag i livet, mamman dog till exempel när han var fem år. Men han hade liksom sin bror alltid en glad fasad och skrattade ofta. Han fortsatte att bära sitt efternamn Glader i Amerika.
– Det finns soldatsläkter i Sverige som heter Glader, men det är helt andra släkter, säger Ingvar Malmberg.
Släkten Glader i Amerika lever vidare. Det finns många ättlingar. Ja, för någon vecka sedan skrevs det faktiskt ny glad släkthistoria. Då kom äntligen en ättling, Royce Glader med sin hustru Jane, som bor i Colorado, till Småland.
– Vi visade allt, var urfadern föddes och bodde. Royce Glader är sonsons sonson till Anders Peter Glader. Det blev ett fantastiskt och känslosamt möte.
Under sitt besök i Småland fick Royce Glader besöka det rum där hans farfars far Gustav Adolf Glader föddes och Nästet i Västorp där Anders Peter Glader växte upp.
– Det var ju faktiskt 164 år sedan någon i släkten Glader var i Småland senast. Royce och Jane Glader var helt överväldigade av allt de fick uppleva, säger Bodil Stefansson.
I Småland blev det även ett besök på Utvandrarnas hus i Växjö och en utflykt till Kronobergs slottsruin. Allt avslutades sedan med en stor släktträff i Torekov.
– Ja, det blev många glada skratt. Vi förvånades över och skrattade ibland åt alla gemensamma släktdrag. Denna händelserika vecka blir ett minne för livet, säger Bodil.
Fakta

"En man som hetade Glader"

Boken "En man som hetade Glader" (376 sidor) innehåller 38 kapitel, med tonvikt för åren 1750 fram till och med det amerikanska inbördeskriget 1863. Här finns även ett omfattande personregister och källhänvisningar.

Bodil Stefansson (f 1952), som skrivit boken, har varit sjukgymnast i 40 år i Ängelholm och på Bjärehalvön. Hon är även guide i Torekov.

Ingvar Malmberg (f 1949), som är släkt med Glader, skriver på en bok om byn Attsjö öster om Växjö.

Många ättlingar till Anders Peter Glader bor i Malmö.

En av de mer kända ättlingarna till Anders Peter Glader är James Rosenquist (1933–2017), som var en av de ledande amerikanska popkonstnärerna.

Gå till toppen