Helsingborg

50 år sedan Sverige spegelvändes över en natt

Högertrafikomläggningen var den största hjärntvätten sedan försvenskningen av Skåne. Dagen H genomfördes under största möjliga disciplin.

Många var ute för att övervaka trafiken och hjälpa till vid högertrafikomläggningen. Här det en bilkårist som dirigerar trafiken på Drottninggatan, nära Hamntorget i Helsingborg.Bild: AB Helsingborgs-Bild
Det var en revolution. Nationen höll andan. Olyckskorparna kraxade om blodbad. Åtta miljoner propagandablad hade delats ut. Rock-Boris sjöng "Håll dig till höger, Svensson" i radio och tv. Drygt 130 000 påminnelseskyltar sattes upp. Runt 8 000 bussar byggdes om. Uppemot 360 000 trafikskyltar byttes. Från polisen och militären deltog 8 000 man och 150 000 frivilliga.
Tidningarna skrev spaltmil. Man hade befarat att det skulle dröja ett par generationer innan vänsterbeteendet var utrotat. Men dagen H tog bara lite drygt några minuter att genomföra över en natt mellan den 2 och 3 september 1967.
Ingen skulle missa att det var högertrafikomläggning. Informationen fanns på fyra språk i Helsingborg.Bild: AB Helsingborgs-Bild
Då hade förvisso generaldirektören Lars Skiöld arbetat med omläggningen i tre år. Fast egentligen tog övergången längre tid än så. Högt räknat 233 år.
Redan de gamla romarna höll till höger. Det tror man även blev praxis i Tyskland och Danmark, åtminstone vad gällde häst och vagn. År 1685 infördes högertrafik officiellt i Danmark. Då var Skåne redan svenskt och vi fick därför vänta till år 1718 innan Karl XII stadgade om högertrafik. Det hette bland annat: "när paketvagnarna mötes hålla de halva vägarna till höger".
Men bara femton år senare kom nya vänsterdirektiv genom 1734 års gästgiveriförordning. Och på den vägen var det fram till 1967. Men vägen dit var lång och slirig. Vi slank hit och dit. Först år 1916 blev vänstertrafiken lagstadgad. Fjorton år senare diskuterades ett skifte i riksdagen sedan motorfordonssakkunniga pläderat för högertrafik.
I övriga Europa bytte allt fler länder från vänster- till högertrafik under 1900-talet. Portugal skiftade 1928. Österrike och Tjeckoslovakien bytte när de ockuperades av Nazityskland i slutet av 1930-talet och Ungern följde efter.
Diskussionerna fortsatte i Sverige under andra världskriget. Saken utreddes. Ett argument mot en övergång till högertrafik var att vi därmed skulle underlätta en invasion av främmande makt med högertrafik.
Vid Hamntorget och Järnvägsgatan fanns polisen på plats under den första dagen med högertrafik.Bild: AB Helsingborgs-Bild
Under 1950-talet fortgick samtalen. En reform ansågs spara människoliv då förarna i våra vänsterstyrda bilar skulle hamna på rätt sida och få fri sikt vid omkörning. Efter 35 år av debatt fick så det svenska folket säga sitt i en folkomröstning 1955.
Folkomröstningen blev emellertid politiserad. Nej-sidan gjorde allt för att skrämma med högerspöket. Bara drygt halva folket röstade och av dem som gjorde det sade nästan 83 procent nej till en övergång.
Det skulle slutligen till en handlingskraftig vänsterregering för att få svenskarna över på "rätt" sida. Efter påtryckningar från Nordiska rådet föll Tage Erlander till föga. En ny utredning förordnade en övergång. Olof Palme, blivande statsrådet och chefen för Kommunikationsdepartementet, hörde till de främsta påhejarna och ett beslut trumfades igenom med hela handen och utan folkomröstning.
En taxichaufför i Helsingborg gör klart bilens strålkastare inför högertrafiken.Bild: AB Helsingborgs-Bild
Dagen H föregicks av en gigantisk propagandaapparat. Dag för dag, i flera månader före det magiska ögonblicket, pumpade svenska massmedier ut störtfloder av informationen. Högergeneralen Lars Skiöld blev rikskändis i paritet med Lennart Hyland. Det var han som tog svenska folket i handen och ledde dem över till andra sidan av vägen.
Rent tekniskt krävdes även en del förändringar. Åtskilliga trafikplatser och vägskäl byggdes om. Vägmärken och trafiksignaler flyttades och ändrades. Gamla gula körbanemarkeringar ersattes av nya vita.
Klockan 10 på morgonen den 2 september blev innerstäderna i Stockholm, Göteborg, Karlstad och Borås i stort sett bilfria. I Malmö, Helsingborg och Lund, liksom i övriga landet, varade trafikstoppet bara mellan midnatt och fram till klockan sex på morgonen.
Enkom fordon med specialtillstånd fick då vara ute på vägarna. Klockan 04.50 på söndagsmorgonen den 3 september 1967 stannade dessa på vänster sida av vägen. Efter ett kort stopp körde de sedan försiktigt över till höger sida av vägen. Nedräkningen skedde via radion där CeGe Hammarlund klockan fem förkunnade att ”Sverige har nu övergått till högertrafik”.
Från och med klockan 6 var det fritt fram för Svensson att köra på höger sida. Bilisterna rekommenderades att efter övergången ha halvljuset tänt. En förutsättning var att alla fordons strålkastare försetts med nya glas och att den tillfälliga maskeringen nu avlägsnades.
Från Dagen H infördes tillfälliga hastighetsbegränsningar, bland annat 40 kilometer i timmen i städerna.
Övergången blev, tack vare svensk organisationsförmåga och svenskarnas oerhört disciplinerade, försiktighet så smärtfri att omvärlden häpnade. Det befarade blodbadet uteblev och händelsen blev en världsnyhet. På Island följde man det svenska exemplet året efter.
Allt gick emellertid inte helt problemfritt. Det visade sig att inte alla bilägare ställde om billyktorna. Ett annat dilemma var att kiosker och bensinstationer hamnade på fel sida av vägen med minskad lönsamhet som resultat.
Polisnärvaron var hög i trafiken under den första dagen med Högertrafik. Här på Järnvägsgatan i Helsingborg.Bild: AB Helsingborgs-Bild
Högertrafikomläggningen fick konsekvenser för busstrafiken. För spårvagnstrafiken i landet blev den ett dråpslag. Göteborg och Norrköping behöll sina spårvagnslinjer men i Stockholm försvann de helt. I Helsingborg – där man redan före Dagen H beslutat om en nedläggning av spårvägsnätet under 1970-talet – ersattes spårvagnarna av busslinjer.
Forskarna hade varnat för att "vänsterreflexerna" skulle sitta i länge hos förarna, men de försvann snabbare än väntat. Mötesolyckorna och inte minst kollisionerna mellan bilar och cyklar och mopeder hade förvisso ökat, men redan en månad efter dagen H kunde man konstatera att bilolyckorna totalt sett hade gått ner och att svenskarna hade blivit bättre på att följa trafikregler och vägmärken.
Generaldirektör Lars Skiöld, som efter omläggningen utsågs till chef för det nybildade Trafiksäkerhetsverket, ägnade sig personligen åt att föra statistik över bil- och dödsolyckor.
Tio år senare kunde Trafiksäkerhetsverket slå fast att många liv sparades genom omläggningen, inte minst tack vare att det svenska folket blev engagerade av trafiksäkerhetsfrågor. 1966 omkom drygt 1 300 människor i trafiken. 1977 var siffran nere under 1 200, trots en starkt tilltagande trafik.
Men alla sjöng inte högertrafikens lov. Fyra amerikanska forskare kom 1975 fram till att högertrafiken i USA framkallade tornados och rekommenderade därför att man skulle övergå till vänstertrafik.
Fakta

Slingrig väg från V till H

1685 infördes högertrafik i Danmark (men då var Skåne redan svenskt).

1718 stadgade Karl XII om högertrafik. Några månader senare stupade kungen i Norge.

1734 kom en ny trafikförordning som fastställde vänstertrafik.

1868 upphörde gällande förordning.

1906 kom den första förordningen rörande automobiltrafik. Inget sades om vänster- eller högertrafik.

1916 blev vänstertrafiken lagstadgad.

1927 föreslog en utredning om anpassning till kontinental trafik.

1929 förordade sakkunniga en övergång.

1930 debatterades saken i riksdagen. Ett beslut var nära.

1936 väcktes en motion.

1939 tillsattes högertrafikkommittén.

1940 kom ett betänkande som föreslog en övergång.

1941 kom ny motion.

1943 väcktes ännu en motion.

1945 kom ny motion.

1953 motionerades det igen.

1954 tillsattes en utredning som ledde till folkomröstning.

1955. Folkomröstningen blev ett rungande nej.

1960 utreddes frågan och kostnaderna igen.

1961 kom Europarådet med en resolution om enhetlig trafikriktning och Nordiska rådet rekommenderade höger.

1963 lades proportionen om en övergång. Statens Högertrafikkommission (HTK) tillsattes.

1965 blev expeditionschef Lars Skiöld överhuvud för HTK.

1967: Dagen H.

Fakta

Länder med vänstertrafik

I Europa finns idag vänstertrafik enbart i Storbritannien (dock inte i Gibraltar), Irland, Malta och Cypern, samtliga utan fast vägförbindelse med högertrafikländer.

Flera länder i Asien har vänstertrafik som till exempel Indien, Thailand och Japan. Australien och Nya Zeeland har också vänstertrafik liksom även ett stort antal länder i södra och östra Afrika.

Samoa i Stilla havet hade högertrafik fram till 2009.

Läs alla artiklar om: 50 år med högertrafik
Gå till toppen