Med andra ord

Läsarbrev: "Trovärdigt försvar för att behålla fred och stabilitet."

Ola Fischer:
Utrikesministern vill att Sverige undertecknar en FN-konvention om förbud mot kärnvapen. Det låter bra, men vare sig våra nordiska och baltiska grannländer eller andra västeuropeiska stater avser att göra detta. Nordkorea torde inte heller underteckna konventionen eller avbryta sin utveckling av kärnvapen och robotar. Vätebombssprängningen i Nordkorea natten till den 3 september talar sitt tydliga språk.
Ett undertecknande av konventionen omöjliggör allt framtida militärt stöd från Nato och USA i händelse av ett angrepp mot Sverige. Försvarsministern har förtjänstfullt utvecklat det militära samarbetet. Vi behöver hjälp utifrån eftersom vi inte själva vill betala det fulla priset för vår nationella säkerhet. Det krävs ett trovärdigt försvar för att behålla fred och stabilitet i vår del av världen. Det faktum att utrikesministern och försvarsministern är oense i denna för nationens överlevnad så fundamentalt kritiska fråga är djupt oroande.
Crister Olsson:
Huvudledaren (30/8) argumenterar för att regeringen inte ska ratificera FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen. Det enda skälet som framförs är att det skulle försvåra för ett svenskt Natomedlemskap. Den amerikanske försvarsministern James Mattis varnar Sverige för att ratificera avtalet. Ett svenskt förbud mot kärnvapen är ”oförenligt med Sveriges önskan att fördjupa sitt samarbete med Nato”, enligt Natoambassadör Douglas Lute. Här kan man på allvar tala om inblandning i andra staters affärer.
Ledarsidan lägger sig platt för påtryckningar och hot från amerikansk sida för hur Sverige ska bedriva sin försvars- och säkerhetspolitik.
När riksdagen godkände värdlandsavtalet öppnades för placering av kärnvapen på svensk mark. Detta förnekades dock av regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist (S). Fredsrörelsen, som påpekade de luddiga skrivningarna och svagheterna i avtalet, beskylldes för att gå Putins ärende. Något förbud mot utplacering av kärnvapen i Sverige skulle inte behövas. Men nu ser vi den dolda agendan. Förutsättningen för Natomedlemskap är att vi öppnar för utplacering av kärnvapen i Sverige och godkännandet av värdlandsavtalet var dörröppnaren.
Sveriges säkerhetspolitik vilade tidigare på alliansfrihet i fredstid syftande till neutralitet i krig. Nu har det skett en helomvändning och Sveriges säkerhet ska istället vila på ett fundament av kärnvapen. Detta är en mycket farlig politik som Natoanhängarna vill föra. Vi har inga som helst garantier för att USA ska komma till vår hjälp. USA vill endast skydda sina egna intressen där Sverige bara är en liten bricka i spelet. Dessutom kommer blotta misstanken att det finns kärnvapen på svenskt område att göra Sverige till ett potentiellt mål för en rysk kärnvapenattack. USA och Ryssland kan möjligen i ett värsta fall-scenario tänka sig begränsade kärnvapenattacker i Europa för avskräckning, bara det inte skadar deras egna intressen för mycket.
Istället måste Sverige intensifiera arbetet för nedrustning genom diplomati och samtal i EU och i FN. Ett steg på vägen är att visa ett seriöst nedrustningsintresse och följa linjen om kärnvapennedrustning som vi bedrivit i decennier och ratificera FN:s kärnvapenförbud. Tillsammans med 121 andra länder blir det en viktig röst för fred.
Heidi Avellan:
Att underteckna konventionen vore omdömeslöst. Sverige måste ha ett realistiskt försvar i en tid med ökade hot. Det kräver samarbeten med andra demokratier i världen, samarbeten Sverige redan har. De ska inte raseras. Visst vore det fantastiskt om kärnvapen inte fanns, men det är inte Nordkorea och Ryssland som ivrigast försöker rusta ner.
Gå till toppen