Med andra ord

Läsarbrev: "Polisen kunde ha valt att stoppa tåget."

Camilla Frostell:
Apropå att polisen med Horst Wesselsångens ord gör "gatan fri" för vår tids bruna bataljoner skulle jag vilja backa till en vårdag för tre år sedan då polisen lyfte psalmsjungande ungdomar ur vägen för en nazistmarsch.
Polisen kunde ha valt att stoppa tåget med ett tyvärr, nu kommer ni inte längre för det sitter en massa människor här. På eventuell invändning om förefintligt marschtillstånd hade polisen kunnat svara att frågan inte gällde tillståndet utan ordning och säkerhet i den uppkomna situationen. Om tåget inte vänder blir människor nedtrampade, om tåget stannar kommer ingen till skada (givetvis förutsatt att polisen blir åtlydd).
Som alla goda medborgare vet, är man enligt vår lagstiftning alltid skyldig att rätta sig efter polismans anvisning, man kan överklaga i efterhand. Hade polisen valt att agera annorlunda än den de facto den gången gjorde, skulle vi ha haft den nu nymornade debatten redan då. Vi kan inte backa tillbaka dit, men vill vi blicka framåt mot fortsatt demokrati i landet måste vi få en poliskår som förmår hävda sitt våldsmonopol mot andra än fredliga psalmsångare.
Anders Cnattingius (L):
Huvudledaren (22/9) kritiserar Vellinge kommunfullmäktiges beslut att förbjuda tiggeri. Men, tänk om det faktiskt är så att man kanske kan dra några slutsatser från vår egen historia? Att tro att det faktiskt går att hjälpa andra länder att bygga välfärdsmodeller som inbegriper deras allra svagaste och utsatta? Att man kan befara att fortsatt tiggeri kommer att öka fördomar mot romer, även dem som är svenska medborgare? Att man kan vägra acceptera tiggeri eftersom det strider mot allt vad man lärt sig är ett anständigt och hållbart samhälle. Att man kan tycka att priset för att inte göra något helt enkelt blir för högt? Och att man trots det ändå kan anses vara en vanlig, hygglig människa, oavsett hemkommun?
Tänk tanken åtminstone, så kanske vi kan få en mer konstruktiv debatt och hitta en lösning.
Bo Nilsson:
Heidi Avellan skriver om liberalismen och om Liberalerna (23/9): "Modigare liberaler motar SD." Ett av de stora problemen med just liberalismen är att tolkningen om individens frihet och tolerans mycket väl kan innebära att stora grupper förtrycks eller körs över. Den enes frihet kan mycket väl innebära att den andre blir ofri. Dessutom tolkas liberalismen olika i Europa och USA. I USA innebär det att samhället skall lägga band på den totala friheten, medan i Europa lutar man mer åt full tolerans och frihet.
Ett av problemen med Folkpartiet, numera Liberalerna, är att partiet ibland saknar en rak linje. Förr sades skämtsamt att partiet alltid velat, vilket kan tolkas på flera sätt. I en värld av terrorism och ökade motsättningar blir liberalismen ett problem. Exemplet med det alldeles för sent tillkomna invandringsstoppet 2015 är i sig skrämmande. Vi har idag ingen susning om vem som finns i landet. Alla som besökte Malmö central sommaren 2015 kunde se det enorma trycket av människor som ville hit. Resultatet blev 160 000 människor som nu håller på att ”sorteras” för att sedan till stor del hamna i utanförskap. De drygt 100 000 människor som redan innan fanns i denna situation, levande i enklaver som lever sitt eget liv, utgör ett stort problem i vårt samhälle. SD kan tacka socialistiska och liberala ”vinglare” för sin position i valmanskåren. Liberalismen är bra som teori, men tyvärr har den svårt att förklara verkligheten och varför vissa skall ha frihet på bekostnad av andra.
Heidi Avellan:
Grundläggande för liberalismen är att den enes frihet slutar där den inkräktar på den andres, så det blir lite svårt att förstå hur liberalism leder till att "stora grupper förtrycks eller körs över". Jag vill också understryka att min artikel inte handlar om gamla Folkpartiet, Liberalerna, utan om behovet av socialliberalism.
Gå till toppen