Gästskribenten

Ingrid Runsten: Ingrid Runsten: ”Sjukvården mår bättre utan partitaktik.”

När sjuka blir liggande i korridorer på grund av brist på vårdplatser ökar riskerna för komplikationer.Bild: LEIF R JANSSON / TT
När sjuka blir liggande i korridorer på grund av brist på vårdplatser ökar riskerna för allvarliga komplikationer och onödigt lidande. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, kom för några veckor sedan återigen med hård kritik och hot om vite mot Helsingborgs lasarett. Enligt Ivo är patientsäkerheten hotad.
Oppositionen i Region Skåne gör sitt jobb när den ryter till och kräver förbättringar:
”Vi måste kunna leverera en patientsäker akutvård till människor i nordvästra Skåne”, skriver Annette Linander (C), andre vice ordförande i sjukvårdsnämnd Sund i ett nyhetsbrev från Allians för Skåne.
Ett av Helsingborgs kommunalråd för Moderaterna, Anna Jähnke, konstaterar i Helsingborgs Dagblad att ”Helsingborgs lasarett är i stort sett misskött". Därför vill hon lämna kommunpolitiken för att satsa fullt ut på regionpolitiken efter valet.
Allt för många i regionfullmäktige gör inte det, utan sitter på dubbla stolar och lägger sitt mesta engagemang i kommunerna. Så länge regionerna och landstigen har kvar ansvaret för sjukvården måste det politiska arbetet där få mer tyngd.
Anna Jähnke säger att om Moderaterna är med och styr ska hon våga prioritera. Hon pekar på kultur och andra regionala projekt som möjliga sparobjekt. Men i 2017 års regionbudget går nästan 88 procent av totalt 36,3 miljarder till hälso- och sjukvård. Kulturen utgör 0,9 procent. Som regionpolitiker får Anna Jähnke en del att fundera över.
Om akutvården är toppen i pyramiden är primärvården basen. Resursbristen inom primärvården ökar köerna på akuten och den allvarligaste bristen inom den skånska primärvården är att det saknas 250 allmänläkare.
Alla – oavsett partifärg – har länge varit överens om att förändra sjukvården i riktning mot en förstärkt primärvård. Ändå har det inte blivit så. Istället har misslyckade styrmodeller och bristfällig ledning lett till en allvarlig personalkris. I kombination med ett växande tryck på vården har krisen fördjupats.
Många oroar sig för att inte få vård när de behöver. Det syns bland annat i att de privata sjukförsäkringarna ökar snabbt, omkring 650 000 svenskar har en sådan. Frågan är vad det på sikt kan göra med viljan att betala skatt till den offentligt finansierade vården.
De rödgröna i Region Skåne har presenterat sitt budgetförslag för nästa år och tonvikten ligger på krisen på akutmottagningarna i Helsingborg, Lund och Malmö, samt på vårdcentralerna och på mer kvällsöppet inom primärvården.
”Förslagen är bra, men de har ju ingen finansiering till dem”, säger Gilbert Tribo (L) till tidningen om det rödgröna budgetförslaget.
Sjukvården får en stor del av regeringens budgetsatsningar inför nästa år. De nya miljarderna ska främst gå till bättre arbetsvillkor för vårdanställda samt till förstärkningar inom primärvård, förlossningsvård och psykiatri.
Det råder egentligen ganska bred politisk samsyn om inriktningen på satsningarna. Både på riksplanet och Region Skåne.
Den samsynen borde leda till blocköverskridande reformer och till ökad statlig styrning. Sjukvården lämpar sig sällsynt dåligt för uppförstorade motsättningar i valkampens hetta.
Väljarnas viktigaste fråga förtjänar ökad politisk uppmärksamhet och engagemang. Men sjukvården mår bättre utan partitaktik.
Gå till toppen