Jo, Annika Román, i mitt tycke är det en saltomortal (HD 21/9) när du dels talar om att kulturens integritet måste skyddas och samtidigt säger att det är helt ok att tjänstepersoner inom näringslivs- och destinationsutveckling uppvaktar Dunkers kulturhus och ber dem visa Museum of failure. Dunkers hade ju då redan en gång sagt nej, när de på nytt blev tillfrågade av stadsledningen. Det borde vara självklart att utställningsverksamheten i ett kulturhus ska skötas av kulturprofessionen, politiker ska inte lägga sig i, så inte heller näringslivsenheten eller stadsledningen.

I synen på kulturen står ideologierna emot varandra. I den nyliberala ideologin är kulturen en vara som vi kan ha eller mista, en vara som man vill ska lyda under marknadens villkor. För Vänsterpartiet är kultur en självklar del av välfärden som inte kan prioriteras bort. Dessutom, kulturen har ett eget värde som inte behöver motiveras av andra nyttoaspekter.

Helsingborgs kulturpengar går framförallt till de stora institutionerna. Det är 1800-talets borgerliga kultursyn som fortfarande är tongivande här. Och nej, Annika Román, trenden har inte vänt, även om det numera finns ett litet stöd till det fria kulturlivet. Men det är framförallt ett stöd till det ideella kulturlivet, för de professionella kulturaktörerna utanför institutionerna finns det inte stora möjligheter att verka i Helsingborg.

Skillnaden mot till exempel Malmö är uppenbar, där finns en helt annan förståelse för de professionella som vill arbeta utanför institutionerna och den dynamik och förnyelse inom kultursektorn som de bidrar med.

Vänsterpartiet tycker också att det är olyckligt och obegripligt med både den snedvridna fördelning av resurser och den konkurrens inom kulturområdet som finns i Helsingborg i dag. En uppdelning som är ett resultat av en av många mycket ifrågasatt utredning. Och som Joakim Thomasson påpekade (HD 16/9), så har det nya kultur- och eventbolaget fått finansiella muskler medan kulturförvaltningens verksamheter fått allt mindre. Vilket vi kan se bland annat i att utställningsverksamheten på Dunkers gått på sparlåga och haft jättelånga utställningstider, i att den tidigare så livaktiga musikverksamheten på Dunkers minimerats, i att biblioteken i Helsingborg är klart underfinansierade, i att kulturskolan inte byggts ut, i att musikprojektet El Sistema dragits i långbänk.

Det talas ofta om kulturens betydelse, men i praktiken vill de som har makten ofta inte betala vad det kostar att ha ett rikt, fritt och oberoende kulturliv.

Kultur måste få kosta pengar och ta plats – speciellt om vi menar allvar med att den ska finnas för alla. Vilket ju också sägs i det kulturprogram kommunfullmäktige i Helsingborg antog hösten 2016. För Vänsterpartiet är detta inte bara tomma ord, tyvärr verkar det hittills vara så för det blågröna styret.