Ängelholm

Vem är Alla tiders ängelholmare?

Vem har betytt mest för och i Ängelholm? 11 kandidater – men bara en vinnare.

ALLT om HD:s omröstningar om Alla tiders nordvästskåningar hittar du här.
Tyck till!Bild: HD TT
Ett flygaress, en äkta kung, en pollenkung, en fastighetskung, en skyttekung, en som spelat kung, en countrydrottning och en spader dam. Det är många starka kort i leken när Alla tiders ängelholmare ska utses. Vilket är ditt trumfkort?
Här är kandidaterna:

1. Malik Bendjelloul, dokumentärfilmare och journalist

(1977-2014)
Malik Bendjelloul.Bild: Barbro Hallin
• I februari 2013 rådde oscarsyra i Ängelholm, inte minst hemma hos familjen Bendjelloul efter att sonen Malik Bendjelloul blivit första svenska regissören sedan Ingmar Bergman att kamma hem en Oscar.
Malik Bendjelloul föddes 1977 i Ystad och växte upp i Ängelholm, där filmintresset väcktes på Filmstudion på Röda Kvarn. Han blev först känd som barnskådespelare när han som tioåring gjorde rollen som Philip i den folkkära tv-serien "Ebba och Didrik" från 1990.
Han flyttade från Ängelholm efter att ha tagit studenten på Rönnegymnasiet.
Malik Bendjelloul jobbade bland annat för SVT-programmet Kobra. Han fick sitt stora genombrott 2012. Han tog då filmvärlden med storm med sin hyllade dokumentär ”Searching for sugarman”, som han jobbat med i fyra år. Filmen handlade om den bortglömde amerikanske sångaren Sixto Rodriguez och belönades med en Guldbagge och flera internationella priser, bland annat och en oscar för bästa dokumentär.
Filmen blev också Sixto Rodriguez slutliga internationella genombrott.
2014 avled Malik Bendjelloul, 36 år gammal.

2. Jill Johnson, artist

(född 1973)
Jill Johnson.Bild: Janerik Henriksson/TT
• Jill Johnson är född och uppvuxen i Ängelholm. Den i dag folkkära countrysångerskan turnerade redan som 14-åring med countrybandet Tomboola band. Hon debuterade 1996 med soloalbumet "Sugartree" och har sedan dess släppt över 20 album.
Genombrottet hos den breda publiken kom när hon vann den svenska Melodifestivalen 1998, med låten "Kärleken är". Till hennes stora hits hör även låten "Crazy in love".
Jill Johnson har bland annat spelat in i Nashville och 2014 sändes första säsongen av SVT-produktionen ”Jills veranda”, då hon bjöd in svenska musiker och profiler till Nashville. Programmet fick ett varmt mottagande och gav Jill Johnson en ny publik, till hösten kommer en tredje säsong. Hon belönades också med tv-priset Kristallen för sin programledarinsats.
2016 medverkade hon i TV4:s ”Så mycket bättre” och gav en konsert i sin 500-årsjubilerande hemmastad.
Till hösten är det premiär av Jill Johnsons nya show "That's life" på The theatre på Gothia Towers i Göteborg.

3. Gösta Melin, fastighetsägare och samhällsbyggare

(1921-2007)
Gösta Melin.Bild: Mats Roslund
• Gösta Melin föddes i Hässleholm och växte upp i Hästveda.
1940 anlände han till Ängelholm och började som springpojke hos sin morbror Emil Person, som ägde Karl Nilssons Trävaru AB. 1955 köpte han företaget.
När anläggningen brann ned 1962 startade Gösta Melin en byggshop, en av de första i sitt slag i landet. Företaget tillverkade prefabricerade väggar och verksamheten växte snabbt. Efter en tid var han chef för en koncern med 300 anställda. När tiderna blev dåliga i mitten av 1980-talet sålde han byggshopen.
Pengarna som han tjänat investerade han i fastigheter vid Landshövdingevägen, i de så kallade flygarhusen. Det var hans första köp.
Vid millennieskiftet ingick cirka 600 lägenheter i koncernen Melin Förvaltning samt en rad fastigheter med lokaler för kommersiellt bruk. Därefter byggde han lägenheter på bland annat Sockerbruksområdet.
Han såg inte sig själv som affärsman och kapitalist. Han avskydde epitetet ”fastighetskung”.– Jag är samhällsbyggare. Jag vill vara med och göra Ängelholm ännu bättre, förklarade han.
Gösta Melin var mannen som vägrade pensionera sig. Långt upp i 80-årsåldern tog han dagligen del i arbetet på kontoret på Kamengatan.
Under sin livstid tilldelades han kommunens kulturpris. Några år senare utsågs han dessutom till Årets företagare i Ängelholm.
Gösta Melin var även en stor idrottsvän. Han var dessutom engagerad i Hembygdsparken och hembygdsföreningen, vars ordförande han var i många år.

4. Elsa Andersson, flygpionjär

(1897-1922)
Elsa Andersson.Bild: Barbro Hallin
• Strövelstorpsfödda Elsa Andersson hann bli en riktig berömdhet trots sitt korta liv. Föräldrarna var jordbrukare på Petersgård utanför Strövelstorp och hon blev tidigt fascinerad av flyg.
År 1919 antogs hon som elev vid Enoch Thulins flygskola i Ljungbyhed 1919. Året efter fick hon sitt certifikat och blev Sveriges första kvinnliga pilot.
Hon blev även Sveriges första kvinnliga fallskärmshoppare efter att ha åkt till Berlin för att utbilda sig. Tillbaka i Sverige gjorde hon två lyckade uppvisningshopp, ett i Kristianstad i oktober 1921 och ytterligare ett i Helsingborg en vecka senare.
Det tredje hoppet, som också blev hennes sista, gjorde hon vid Askersund i januari 1922 där ett stort antal åskådare såg på när hon hoppade ur planet på 650 meters höjd. Fallskärmen vecklade dock inte ut sig i tid och hon föll till marken i ett bergsområde och dog omedelbart.
Platsen har markerats med en minnessten, sj��lv ligger Elsa Andersson begravd i Strövelstorp, 24 år gammal.
Filmen ”Så vit som snö” av Jan Troell som kom 2001, bygger på Elsa Anderssons liv.

5. Kristian II, kung av Danmark, Norge och Sverige. Ängelholms stads grundare

(1481-1559)
Kristian II.
• När Ängelholm blev stad skedde det genom att Kristian II den 16 oktober 1516 satt på kastellet i Malmö och undertecknade den nya stadens privilegiebrev.
Innan Kristian blev kung vistades han från 1506 som vicekung i Norge, där han med hård hand säkrade det danska herraväldet mot såväl aristokrati som upproriska bönder. Resorna till och från Norge gjordes troligen till sjöss. Om Kristian själv besökte Ängelholm landvägen går knappast att bevisa.
Kristians näringslivspolitik var särskilt inspirerad av Nederländerna. Hans drottning, Elisabeth, kom därifrån och flera av hans närmaste medarbetare var ledande borgare.
Det betyder inte att Kristian var demokrat – han eftersträvade en stark furstemakt.Benämningen ”Kristian den gode” är en sentida svensk fantasi, tillkommen i föregivet pedagogiskt syfte, som exempel på motstridiga historiska uppfattningar.
"Tyrann” benämndes han förmodligen första gången i Nydala klosters kopiebok. På hemväg från Stockholms blodbad lät kungen dräpa anhängare till den besegrade Sten Sture. I Nydala dödades abboten och flera av munkarna. Så här skrev de överlevande: ”År 1521 led vår vördade fader abbot Arvid martyrdöden och dränktes tillsammans med sina konventsbröder av den skändliga tyrannen Kristian…”.
Kristian II har fått en trafikled och en bro över Rönne å i Ängelholm uppkallad efter sig, men någon staty över stadens grundare finns inte.

6. Paula Thulin, Ängelholms första kvinnliga privatpraktiserande läkare

(1903-1990)
Paula Thulin.
• Hilda Paula Maria Thulin föddes den 8 mars 1903 som dotter till läkaren Paulus Thulin och Maria Leissner. Hon studenten i Helsingborg och fortsatte sedan med medicinstudier i Lund och i Wien. Efter studierna arbetade Paula Thulin bland annat på Malmö allmänna sjukhus och på Sollidens sanatorium innan hon var tillbaka i Ängelholm där hon skötte en egen praktik och även arbetade som skolläkare.
På internet skriver en tidigare elev på Centralskolan om sitt möte med doktorn på 1950-talet ”Hon hade haft min far också en gång i tiden och när jag kom dit för undersökning så sa hon bara "jag hade din far och han var alltid frisk så det är du också". Rummet luktade eter och allt var lite mystiskt där inne. Hade man otur kunde man få en spruta också vilket inte gjorde rummet trivsammare. Men Paula var inte någon elak person och för det mesta så var det inte så farligt att vara i rummet.”
1952 tog Paula över som läkare på Thulins vilohem som startades av hennes far. Paula Thulin var även engagerad i Röda korset där hon tog över ordförandeklubban 1952. År 1982 fick hon ta emot Ängelholms kulturpris för sina humanitära insatser.
Paula Thulin dog 87 år gammal den 19 november 1990 och ligger begravd i familjegraven på Ängelholms kyrkogård.

7. Frans G. Bengtsson, författare

(1894-1954)
Frans G. Bengtsson.
• Han föddes på Rammekulla gård nära Rössjöholms slott där hans far var förvaltare.Frans G. Bengtsson flyttade till Lund där han han studerade och spelade schack. 1916 bestämde han sig dock för att satsa på skrivandet.
Till hans främsta och mest lästa verk hör "Karl XII:s levnad" och "Röde Orm". Den senare läses fortfarande av många.
De två delarna om Röde orm skrev han 1941 och 1945. Med de böckerna fick Frans G. Bengtsson sitt stora genombrott bland bokläsarna både i Sverige och utomlands.
I SVT-programmet "Röda rummet" 1998 framröstades boken "Röde Orm" som 1900-talets tredje mest betydelsefulla svenska bok efter utvandrarsviten av Vilhelm Moberg och "Aniara" av Harry Martinson.
Samtidigt gjorde biblioteken en publikomröstning där "Röde Orm" hamnade på sjunde plats bland århundradets svenska böcker. "Röde Orm" kommer fortfarande ut i nya upplagor.I Lund arrangeras årligen Frans G. Bengtssons minnesturnering i schack.

8. Ragnar Skanåker, pistolskytt

(född 1934)
Ragnar SkanåkerBild: Niklas Gustavsson
• 1958 flyttade Ragnar Skanåker till Ängelholm och började som fältflygare. Bland annat gjorde han FN-tjänst i Kongo 1961-62.
Han är landets mest kände pistolskytt och har deltagit i sju olympiska spel mellan 1972 och 1996.Hans olympiska karriär inleddes med guld i fripistol i München 1972. Det var för övrigt den första grenen som avgjordes vid de olympiska spelen.
Därefter har han tagit följande OS-medaljer: silver 1984, silver 1988 och brons 1992.Ragnar Skanåker har dessutom vunnit fyra VM-guld, varav ett i lag, ett vid VM 1982, ett 1983 i 10 meter luftpistol och ett 1978 på 25 meter standardpistol.
Sedan 1959 har han drivit bensinmacken i Munka Ljungby, där han är bosatt.
Ragnar Skanåker har alltid varit känd för sin frispråkighet. Under en period var han politiskt aktiv i Folkpartiet (numera Liberalerna).
Ragnar Skanåker anses, i konkurrens med flera andra olympiska mästare, vara landets bästa skytt någonsin.

9. Malin Glendert, bowlingspelare

(född 1981)
Det är 10 år sedan Malin blev världsmästare i bowling.Bild: Niklas Gustavsson
• Malin Glendert började sin tävlingskarriär i bowling i Falcon ladies i Ängelholm, men gick redan som ung över till Spader Dam i Helsingborg, som är landets främsta klubb i dambowling genom tiderna.
Där var hon en av de allra bästa bästa och jämnaste spelare i över ett årtionde då Spader dam dominerade svensk dambowling.
Först blev hon världsmästarinna för spelare under 23 år. Dessutom vann hon flera EM-medaljer och massor av SM-guld.
Men hennes absolut största framgång kom 2007. Då avgjordes världsmästerskapen i den mexikanska staden Monterrey med omkring 75 deltagande nationer.
Tillsammans med Helen Johnsson, även hon spelade för Spader dam, och Nina Flack så vann de VM för tremanna-lag efter en mycket spännande tävling. Svenskorna besegrade USA och Sydkorea, två av de världsledande nationerna.
Malin Glandert har under hela karriären varit bosatt i Ängelholm.

10. Gösta Carlsson, företagare

(1918-2003)
Gösta Carlsson.Bild: Kalle Lind
• Känd som ”Pollenkungen” och upphovsman till ufo-monumentet i Sibirienskogen. Det var där han som ung den 18 maj 1946 bevittnade hur ett flygande tefat landade helt nära honom och tre rymdvarelser kom ut.
Detta hemlighöll han i 25 år, men avslöjade sedan att det var denna händelse som grundade hans framgång i hälsokostbranschen. Utomjordingarna kom nämligen till honom med ett recept baserat på växtpollen.
Redan som tonåring i Skörpinge hade Gösta Carlsson ett stort intresse för bin. Han hade över 30 bisamhällen och sålde honung till lokala affärer.
Idén med frömjölets stärkande egenskaper tog överhand och han började samla pollen i stora volymer. Han startade företaget Cernelle 1953 och tio år senare dotterbolaget Allergon. Pollenpreparaten blev en miljonindustri.
Görsta Carlsson gillade hockey. Med pengar från pollenindustrin lyfte han Rögle BK till elitnivå på 1960-talet genom spelarköp som Ulf Sterner, Thomas Haugh och Des Moroney.

11. Jarl Kulle, skådespelare

(1927-1997)
Jarl Kulle.Bild: Thomas Nilsson
• Jarl Kulle växte upp i Rebbelberga som son till en charkuterist och hade siktet inställt på att bli möbelsnickare. Men en lärarinna i folkskolan upptäckte hans skådespelartalanger och personer från hemorten lär ha bidragit till teaterstudierna.
Som 19-åring kom han in på Dramatens elevskola. Under studietiden fick han sitt första engagemang på Fredriksdals friluftsteater i Helsingborg och efter examen 1949 blev han engagerad på Dramaten, som han var knuten till under största delen av sitt yrkesliv.
Jarl Kulle anses som en av de främsta inom svensk teater och film i sin generation. På Dramaten spelade han de flesta av den klassiska dramatikens huvudroller och hade ett brett register. Han hade stort kvinnotycke och uppbar under 1950-talet rollen som förste älskare i romantiska filmroller och musikaler.
Han samarbetade med Ingmar Bergman, bland annat i Sommarnattens leende och i Fanny och Alexander.
Under många år korkade svenskarna upp nyårsbubblet upp vid tolvslaget till Jarl Kulles dramatiska deklamation av Nyårsklockan på Skansen.
Omröstningen är avslutad
Läs mer:Jill Johnson gillas mest – utsedd till Alla tiders ängelholmare
Läs alla artiklar om: Alla tiders NV-skåningar
Gå till toppen