Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Fridolins 100 dagar vände inte skolan.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) på skolbesök.Bild: Anders Wiklund/TT
Nästan var femte elev som gick ut nian i våras klarade inte kraven för att gå vidare till gymnasiet.
Minns utbildningsminister Gustav Fridolins (MP) löfte inför valet 2014: på 100 dagar skulle regeringen fatta de nödvändiga besluten för att vända utvecklingen i den svenska skolan. En av huvudpunkterna handlade om ett mer jämlikt skolsystem; att komma bort från växande bildningsklyftor och skolsegregation.
Efter drygt 1 100 dagar är det kanske dags att medge sitt misslyckande?
Av eleverna som gick ut grundskolan vårterminen 2017 blev 17,5 procent inte behöriga till gymnasieskolan. Det motsvarar 18 600 elever. Jämfört med föregående läsår innebär det att behörigheten minskat med 0,6 procentenheter – ingen stor förändring men trenden går i fel riktning.
Dessutom skiljer det 17 procentenheter mellan barn till högutbildade – där 95,1 procent klarade behörighet – och barn till lågutbildade – 78,1 procent. Skillnaden mellan pojkar och flickor är mindre men ändå påtaglig: 7,2 procentenheter till flickornas fördel. Allt enligt den statistik Skolverket presenterade i torsdags.
Den svenska skolan fortsätter att misslyckas med en av sina viktigaste uppgifter – det kompensatoriska uppdraget, det vill säga att "uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”, som det heter i skollagen.
"Det är inget annat än ett misslyckande för svensk skola att pojkar år efter år har sämre resultat än flickor och att föräldrarnas utbildningsnivå har en så avgörande inverkan på elevernas studieresultat", kommenterade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Med hjälp av Skolverkets databas Siris går siffrorna att bryta ner på kommunnivå. I vissa fall framstår skolans misslyckande som närmast groteskt. Eller hur ska det beskrivas när 52,2 procent av pojkarna i Perstorps kommun missade gymnasiebehörighet?
Malmö hamnar en bra bit över riksgenomsnittet: 23,7 procent obehöriga, Helsingborg en bit under, 14,5, medan 21,1 procent var obehöriga i Landskrona. I andra änden av skalan återfinns inte oväntat kommuner som Lund och Lomma – 7,3 respektive 6,6 procent obehöriga.
När regeringen talar i egen sak pekar inte oväntat det mesta åt rätt håll: personaltätheten ökar, fler söker till lärarutbildningen, staten höjer anslagen. Men bakom lagom luddig retorik som "en bättre arbetsmiljö för fler lärare" döljer sig ofta en dyster verklighet.
Beslut om lovskolor för att lappa och laga kunskapshålen den ordinarie undervisningen inte förmått fylla, förslag om förbud mot håltimmar – för att minska skolket – kommer i bästa fall att göra skillnad på marginalen. Hugskottet att satsa 50 miljoner kronor på att låta studieförbunden erbjuda föräldrar kurser i hur de hjälper sina barn med läxorna liknar mest politisk satir.
"Vi är inte nöjda förrän alla, oavsett vilket hem man växer upp i, når de kunskaper man behöver", löd Fridolins kommentar till de dystra siffrorna från Skolverket.
Det är ett svar ingen lärare, förälder, elev – eller väljare – har anledning att nöja sig med. Allra minst som utvecklingen går i fel riktning.
Gå till toppen