Gästskribenten

David Ahlin: David Ahlin: ”Många nya svenskar använder inte sin röst. Varför?”

Bild: Erik Nylund
Valåret närmar sig. Hur mår demokratin i Sverige? På ytan ser det mesta bra ut.
86 procent röstade i senaste riksdagsvalet, en hög siffra i jämförelse med de flesta andra EU-länder. Enligt European Social Survey ligger Sverige i topp när det gäller demokratiskt deltagande. Undersökningen mäter partiengagemang, deltagande i upprop, bojkotter, demonstrationer och andra sätt att påverka och visa engagemang. Enligt samma undersökning är vi överlag nöjda med hur demokratin fungerar.
Men dyker man ner i siffrorna framträder en klyfta mellan väljare med svenskfödda föräldrar och de med utländsk bakgrund.
Enligt SCB:s valdeltagandeundersökningar röstade 88 procent av män och 90 procent av kvinnor födda i Sverige i 2014 års riksdagsval. Motsvarande andel bland födda i Asien var 68 respektive 70 procent, och bland födda i Afrika 70 respektive 73 procent.
I 2014 års val till kommunfullmäktige röstade 85 procent av män och 87 procent av kvinnor födda i Sverige. Bland födda i Asien röstade 24 procent av män och 34 procent av kvinnor. Av dem med bakgrund i Afrika röstade 43 procent av män och 50 procent av kvinnorna.
I en ny rapport från Delmi, Delegationen för migrationsstudier, visar forskarna att svenskfödda med föräldrar födda i Sverige röstar oftare än svenskfödda med utrikes födda föräldrar. Och att de som har en svenskfödd förälder röstar oftare än dem som har två utlandsfödda föräldrar.
Röstbenägenheten ökar med högre utbildning, inkomst och antal år som bosatt i Sverige. När utlandsfödda blir svenska medborgare ökar valdeltagandet med 30 procentenheter jämfört med andra utlandsfödda som saknar svenskt medborgarskap.
Invandrares representation bland folkvalda har ökat över tid. Men utrikes födda är fortfarande underrepresenterade. Cirka 8 procent av valda riksdagsledamöter 2014 var utrikes födda. I kommunfullmäktige var andelen ungefär 7 procent.
Att rösta är en rättighet och en möjlighet att påverka i vilken riktning samhället ska utvecklas. Många ser också rösthandlingen som en skyldighet. Ett sätt att ta ansvar som medborgare.
Men många nya svenskar använder inte sin röst. Varför?
Här finns inga enkla svar. Rapportförfattarna talar om betydelsen av politisk socialisering, att tidigt lära sig värdet av politiskt deltagande. Bostadssegregationen har betydelse. I områden där majoriteten har utländsk bakgrund är valdeltagandet lägre.
Enligt SCB:s uppskattning av röstberättigade i valet 2018 kommer fler än 500 000 personer med utländska medborgarskap få rösta, fler än någonsin tidigare. Som jämförelse fick Kristdemokraterna 285 000 röster i förra riksdagsvalet (4,6 procent).
Kan de politiska partierna göra mer för att fler med utländsk bakgrund ska vilja delta? Här finns många väljare att vinna.
Gå till toppen