Lekfull, stridbar och djupt humanistisk – en ny stor utställning visar bredden i Helga Henschens konstnärskap. Fruktbarhetsgudinnor, rebelliska flickor och älgar med stjärnor bebor hennes fantasirika universum.
Det flyger fåglar genom hela Helga Henschens konstnärskap: De sitter i kvinnors hår, i en kupad manshand och dyker upp som mer abstrakta skulpturer av näbbar och ägg. Vänskapen mellan människa och djur är ett återkommande tema. Men fjäderfän har en särskild plats.
– Fågeln är en bild för hennes eget skapande: skörheten, röstens klang och fantasins frihet – allt går att koppla till fågelns attribut, säger Patrik Steorn, museichef på Thielska galleriet i Stockholm, som nu lyfter fram konstnärskapet i utställningen "Hela Helga Henschen".
I år skulle hon ha fyllt 100 år. Och även Birgitta Holm presenterar nu hennes liv i en bok med titeln: "Som av fågeln genomflugen".
Att Helga Henschen – via sin konst – återvänder till Thielska galleriet har en särskild poäng. Som liten lekte hon kurragömma i den anrika byggnaden, tillsammans med sin morfar Ernest Thiel, museets grundare. En period bodde hon också här, när barndomshemmet på Djurgården renoverades.
– Thiel var radikal under sin tid men Helga Henschen var radikal på ett helt annat sätt och det är häftigt att öppna museet för de strömningarna från 60- och 70-talen, säger Patrik Steorn och påpekar att både morfar och dotterdotter bröt med den borgerliga miljön, på olika vis.
Intresset för Helga Henschens person är stort, uppvuxen som hon var i en känd kulturfamilj. Men i konsthistorien blir hon ofta utelämnad, ser Patrik Steorn. Det hoppas han kunna förändra.
– Hela hennes inställning till livet, fylld med glädje, fantasi och kamplust behövs i vår tid.
Helga Henschen skapade statyer, målningar, lerfigurer, illustrationer och böcker. Hon började sin karriär under 1940-talet då den abstrakta konsten dominerade. Själv inspirerades hon av berättande, och sökte sig till gamla folksagor, grottkonst, myter och barnteckningar. Tidigt skapade hon ett universum av återkommande figurer: fruktbarhetsgudinnan med en blomsterkrans, barnet som talar med djur och älgar med stjärnor. Flera motiv är bibliska.
Att stilbestämma henne är svårt tycker Patrik Steorn, som ändå ser likheter med efterkrigskonstnärer som Siri Derkert och Herta Hillfon men också Marc Chagall och Paul Klee.
– Och hon är lite av en svensk Picasso. Han var också totalt gränsöverskridande, gjorde sig till en förkämpe för fred och rättvisa och såg konsten som en livshållning.
Ett helt rum på Thielska galleriet ägnas åt Helga Henschens illustrationer och affischer, som med humor för fram den politiska kampen för jämställdhet, fred och solidaritet. Hon blev partipolitiskt engagerad i Socialdemokraternas sak, på 60- och 70-talen.
Själv benämnde hon sin inställning som en "trots-allt-glädje". Patrik Steorn nickar:
– Att inta barnets position och en naiv ståndpunkt blir en motståndshandling under efterkrigstiden. Och samtidigt är den sanna optimisten smärtsamt medveten om alternativet, säger han.
Helga Henschen har själv sagt att hon var rädd för allt som barn. Då blir nog fantasivärlden en tillflykt och trygghet, tror Patrik Steorn – som också ser ett släktskap med Tove Janssons dramatiska figurer. Där finns dessutom spår av Ingrid Vang-Nyman, vars Pippi får en motsvarighet i Henschens återkommande upprorsfigur Rebella med jättekeps och spretande hår.
Patrik Steorn lyfter fram humorn, men är också djupt berörd av Henschens humanism.
– Att verkligen se andra och ha förmågan att se sig själv i andra är en utgångspunkt för möten mellan människor hos henne.
FaktaHelga Henschen
Levde: 1917–2002.
Bakgrund: Helga Henschen var en konstnär, illustratör och författare som ägnade sig åt flera olika uttrycksmedel: skulpturer, teckningar, måleri, böcker och tidskrifter. Hon har också gjort offentliga utsmyckningar, som tunnelbaneperrongen i Tensta, Stockholm, och fontänen "Dafne" i Södertälje.
Helga Henschen växte upp i en kulturfamilj, i villa Rosenvik på Södra Djurgården i Stockholm. Hennes morfar var Ernest Thiel, som grundade Thielska galleriet. Hon är faster till författaren Helena Henschen.
Hon studerade måleri vid Maj Brings målarskola, Otte Skölds målarskola och Konstakademien 1941–1945. Sin första separatutställning hade hon 1947.
År 1951 debuterade hon som författare med "Dårarna sjunger om natten". Hon har också skrivit bland andra böckerna "Vägen till Rebella" (1981), "Åren med Peter" (1991) och "Kvinna, konstnär, alltid Rebella" (1996).
Helga Henschen var också känd för sitt politiska engagemang i bland annat freds- och miljöfrågor och sina teckningar med budskap i små pratbubblor.
Hon var 1943–1947 gift med författaren Peter Weiss och 1961–65 med författaren Ralf Parland.
Utställningen "Hela Helga Henschen" visas på Thielska galleriet i Stockholm mellan 14 oktober och 21 januari 2018.
