Med andra ord

Läsarbrev: "Har inte ledarredaktionen upptäckt att samhället förändras?"

Per Örnell, Råå:
I ledaren (11/10) förkastas tanken på att vittnen i grova brottmål ska kunna vara anonyma. Resonemanget präglas av naivitet och nostalgiskt önsketänkande. Det hävdas att anmälningarna för övergrepp i rättssak visar en sjunkande trend, men enligt Expressen fick under 2015 699 huvudförhandlingar i tingsrätter ställas in för att den som skulle vittna uteblev; minst 699 potentiella brottslingar undgår lagföring för att vittnen uteblir. Tidningen menar också att anonyma vittnen skulle innebära en del av ”de små stegens tyranni” på vägen mot ett samhälle präglat av slutenhet och misstro. Andra komponenter skulle vara kameraövervakning på offentliga platser, id-kontroller vid gränserna, säkerhetskontroller i tingsrätter och låsta kommunkontor, sjukhus och skolor. Har inte ledarredaktionen upptäckt att samhället i grunden förändrats de senaste decennierna? Brottsligheten har ökat och blivit våldsammare, tidigare fredade miljöer som sjukhus, skolor, bibliotek, domstolar och andra offentliga arbetsplatser, som socialkontor, respekteras inte längre. Det är tråkigt, men som det ser ut är varje steg i ”de små stegens tyranni” dessvärre högst befogat.
Heidi Avellan:
Ja, vi har upptäckt att samhället förändrats – det är ju precis vad ledaren handlar om; såväl sjukhus som skolor och domstolar nämns. De små stegens tyranni är ökad övervakning här och på andra utsatta platser: "Vart och ett kan tyckas välmotiverat, vid resans slut väntar ett samhälle präglat av misstro. Där ytterligare kontroller krävs – just för att tilltron saknas."
Anders Cnattingius (L), Vellinge:
Huvudledaren (14/10) tillerkänner Stockholms kulturborgarråd Roger Mogert (S) ädla motiv i debatten om biblioteken. Paulina Neuding uppmärksammade under 2015 det tilltagande stöket på landets bibliotek. Utgångspunkten var en genomgång av incidentrapporter från Stockholms bibliotek som vittnade om 500 fall av våld, stölder och stök, ofta begångna av ungdomsgäng med invandrarbakgrund. Neuding anklagades för att svartmåla förorterna, spä på främlingsfientlighet och förespråka tystnadskultur. Trots att biblioteksanställda bekräftade den situation som hon beskriver och att otryggheten stått i fokus, inte tystnad. Mogerts debattartikel är en förlängning av vänsterretoriken, enligt honom styrs debatten av konservativa som vill omvandla bibliotek till mausoleer och hyser klassförakt. Tidningen anser att han vill bredda debatten. Verkligen? Att pådyvla sin meningsmotståndare åsikter eller bevekelsegrunder som de aldrig har utryckt är att försöka kortsluta debatten. På biblioteken ges vem som helst, oavsett social bakgrund eller etnicitet, en fristad för förkovran eller bara lite verklighetsflykt. Det hotas av ligister. Istället för att ta problemet på allvar väljer liberala Sydsvenskan att precis som Mogert blanda bort korten. Därmed ställer man sig på busets sida, mot biblioteksanställda och besökare, svenskar som invandrare. Det är fullständigt obegripligt för mig som liberal.
Heidi Avellan:
Det är lätt att upprepa de sedvanliga kraven på ordning och reda på biblioteket. Enkelt, men inte särskilt konstruktivt. Att ”ligister” och ”bus” som Cnattingius väljer att kalla dem inte har på biblioteket att göra är självklart. Precis som Paulina Neuding så förtjänstfullt framhållit. Precis som sägs i ledaren: ”Också här måste alla visa hänsyn. Hyfs.” De våldsamma är en fråga för polisen.
Men det riktigt angelägna är att tänka vidare: Vad ska biblioteket vara bra för? Vem ska det vara till för?
Den diskussionen menar vi att Mogert bjuder in till. Cnattingius anser sig bättre känna hans bevekelsegrunder.
Gå till toppen