Helsingborg

Chefredaktör Jonas Kanje om lokaltidningens framtid: ”Vi har en viktig roll i samhället och fler ser behovet”

150 år är historia för Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes tidningar. Hur ser framtiden ut för lokaltidningarna? Chefredaktör Jonas Kanje ger besked.

”Våra läsare vill ha lokala nyheter – och det är det vi vill jobba med, det är där vi har och ska ha vårt hjärta” säger Jonas Kanje, chefredaktör för Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten.Bild: Sven-Erik Svensson
Läs mer:Medieutredare tror lokaltidningar kan locka i turbulenta tider
Vilken roll har Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes Tidningar?
– Flera olika. Vi är ett nyhetsmedium som berättar vad som händer i området. Vi har konkurrens, men är klart störst med mest personal och störst möjlighet att ha en daglig nyhetsförmedling. Det gör att vi även fungerar som ett socialt kitt, så var det än mer förr, som förenar stora delar av de som bor här.
– En annan funktion är att vi granskar makten lokalt och även här är vi den största journalistiska spelaren. Vi har ett ansvar att undersöka och agera på uppenbara missförhållandena.
Har rollen förändrats under historiens gång?
– När jag tittat tillbaka på de tidiga numren av Helsingborgs Tidning och Engelholms Tidning, som de då hette, är det slående hur lika grundidén är då som nu. I Helsingborgs Tidning fanns nyheter om vad som hänt, opinionsmaterial och annonser – lite mer dominerande än idag – och i första numret av Engelholms Tidning skriver redaktören att här ska det finnas plats för kritiska artiklar om missförhållanden.
Ända fram till slutet av 1900-talet var det få medier som kämpade om utrymme i människors vardag. En dagstidning, lite radio och en tv-kanal gällde för de flesta.
– Nu är bruset enormt, med ett oerhört utbud av information du kan ta del av. Vilket kanske gör att vår horisont smalnar av än mer mot det lokala, för det är där vi kan bjuda på något som ingen annan kan.
En del av dem som gör jobbet – HD-personal utanför kontoret vid Rådhustorget i Helsingborg.Bild: Björn Lilja
Vet vi att våra läsare vill att vi koncentrerar oss på lokala händelser?
– Ja, idag kan vi se och mäta vad våra digitala läsare faktiskt läser och vill ha och det är lokala nyheter – och det är det vi vill jobba med, det är där vi har och ska ha vårt hjärta.
– Samtidigt ser vi att när det händer något stort, som ett terrorattentat någonstans i Europa, får vi väldigt mycket läsning på våra sajter under en kort period. Det betyder att hd.se är den främsta nyhetskanalen för många människor och vi måste svara mot det behovet också.
Vad tror du avgör hur framtiden gestaltar sig för Helsingborgs Dagblad?
– Allting handlar om relevans. Om vi klarar att skriva artiklar och ta bilder som har en plats i våra läsares vardag är avgörande. Vi måste vara de som bäst berättar om vad de behöver veta för att fatta bra beslut. Sedan måste vi också få ut det budskapet på ett bra sätt.
Vi ser att långläsning med rätt innehåll fungerar alldeles utmärkt.
Behöver vi nya uttryck för att kunna det?
– Text och bild är effektivt och fortsätter att vara det. Rörlig bild kommer att vara ett viktigt medium framöver, det förstår man när man ser hur unga människor konsumerar nyheter och vad Facebook och Google satsar på.
– På mindre än ett år har vi fått 10 000 nya prenumeranter, vilket är oerhört glädjande efter att länge fått se sjunkande tal, säger Jonas Kanje, chefredaktör Helsingborgs Dagblad.Bild: Sven-Erik Svensson
När det gäller tempo – nyheter respektive fördjupning – hur ser framtiden ut?
– Man trodde länge att den långa läsningen skulle försvinna och det bara skulle vara snabba nyheter. Men vi ser att långläsning med rätt innehåll fungerar alldeles utmärkt, människor kan spendera tio minuter på en artikel om den har rätt uttryck. Det kommer att finns utrymme för det även framöver.
Vi är ett privat företag samtidigt betonas ofta vårt ansvar för demokratin i lokalsamhället. Hur ser du på det förhållandet?
–Å ena sidan tar vi på oss och tilldelas ansvar för att till exempel rapportera när det händer något stort, å andra sidan är vi ett företag och måste skaffa intäkter för att överleva. Det innebär svåra avvägningar och jag ser inte att det finns några tydliga svar, vi prövar oss fram hela tiden.
– Och visst har vi ett demokratiskt uppdrag, vi arbetar utifrån grundlagen, och när vi fungerar som bäst blåser vi syre i det demokratiska systemet.
Chefredaktör Jonas Kanje, är chefredaktör för Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten.Bild: Sven-Erik Svensson
Media har tuffa år bakom sig och beskrivningen av läget var domedagssvart under flera år, men det känns som både utvecklingen och bilden av läget har ljusnat.
Håller du med?
– Ja, det gör jag. Samtidigt tittar jag alltid mig över axeln och tänker att "tro nu inte att allt är över", men det finns positiva tecken. Ett är att vi på mindre än ett år fått 10 000 nya digitala premiumprenumeranter, vilket är oerhört glädjande efter att länge fått se sjunkande tal, även om läsarna totalt sett alltid varit många. Då har vi nytta av att vi har ett så starkt grepp om vårt område.
Finns det fler anledningar till att bilden av läget ljusnat?
– Det har blivit en hårdare polarisering i samhället under senare år, vilket i princip bara är negativt, med starkare högerextrema krafter och en ny typ av debatt. Möjligtvis har det även kastat nytt ljus över vårt uppdrag, att vi som journalistiskt företag ser att vi har en viktig roll i samhället, att fler ser behovet.
Redaktionen på Helsingborgs Dagblad av idag.Bild: Tom Wall
Kanske har även vi själva blivit bättre på att förklara varför lokaltidningar behövs och varför vi måste ta betalt för vårt arbete?
– Det tror jag och då blir det lättare att säga att det vi gör är viktigt och då är det inte konstigt att vi måste ta betalt för att klara verksamheten.
Vi väntade länge med att ta betalt för delar av vårt material på nätet. Varför väntade vi?
– HD har haft en lång tradition med en helt öppen sajt, allt material skulle vara fritt för alla. Modellen var till en del kontroversiell, men hade uppenbara fördelar eftersom vi fick hög trafik. Det drar vi fortfarande drar av. I det avseendet var HD tydligare än många andra tidningar, så vi hade kanske längre väg än andra för att börja ta betalt för den digitala läsningen. Papperstidningen har ju kostat pengar hela tiden.
I dina kontakter med makthavare, läsare och andra – vilka är de vanligaste synpunkterna?
– På senare tid har makthavare poängterat att de tycker att vi är viktiga, det är roligt, även om de kanske måste säga det. Annars har folk mest synpunkter på det vi skriver rent konkret: "Hur kan ni ägna tid åt det här? Det här har ni fått om bakfoten. Ni borde ägna er åt det här istället. Ni borde skriva om mig".
– I dagens mer polariserade samhälle finns det samtidigt fler som tidigare kanske hade hört av sig, men som nu struntar i det, som läser nyheter på helt andra sätt på helt andra plattformar.
Papperstidningen är en väldigt viktig produkt för väldigt många människor och det är en bra produkt, som har en klar logik.
Kan vi nå dem? Ska vi ens försöka?
– Vi måste fortsätta arbeta för att förstå mer om vilka behov våra läsare har och fundera över hur vi kan möta dem. Kunskapen om våra läsare och potentiella läsare är helt avgörande för framtiden. Var finns de? – på nätet och i världen. Vilken typ av material vill de läsa? Hur läser de?
Hur ser den närmaste framtiden ut – kommer vi att fortsätta i pappersform?
– Det kommer vi absolut att göra. Papperstidningen är en väldigt viktig produkt för väldigt många människor och det är en bra produkt, som har en klar logik – med ett tydligt urval som är bra presenterat och levereras hem i brevlådan. Tidningen kommer att finns kvar länge än.
– Men den yngre generationen kommer aldrig att börja prenumerera på en sjudagarstidning i pappersform. Här krävs det fler och helt andra produkter eller kanaler, anpassade till mobilformatet, det är där man sköter sitt liv.
Är det aktuellt att minska antalet utgivningsdagar för tidningen?
– Nej, det finns inga sådana planer. Tvärtom känner vi att tidningen står stark både i pappersform och som e-tidning, där den växer rejält.
Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes Tidningar fyller 150 år. Så långt in i framtiden är svårt att sia om, men hur är läget är om 15 år?
– Tidningarna startade för att tillfredsställa ett behov av lokala nyheter och information. Det behovet har inte förändrats och det tror jag inte det har om 15 år heller. Däremot kan uttrycksformerna ha ändrats och det kan finnas delar i vår nyhetsförmedling som vi inte ser idag.
Fakta

Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan

Anställda: 375 på HD, Sydsvenskan och tryckeriet, varav 155 på redaktionen. Ungefär 65 journalister är verksamma i Nordvästra Skåne.

Kontor: HD finns i Helsingborg, Landskrona, Ängelholm, Höganäs och Klippan. Sydsvenskan har kontor i Malmö och Lund.

Omsättning: Cirka 900 miljoner kronor.

Räckvidd: Daglig räckvidd, HD papperstidning och hd.se: 228 000 personer (Orvesto).

Ägare: Familjen Bonnier med säte i Stockholm.

Läs alla artiklar om: 150 års-firandet
Gå till toppen