Aktuella frågor

Debattinlägg: "Ironiskt att den svenska modellen monteras ner av en tidigare fackbas."

Under förevändning att stoppa lönedumpning har regeringen förhandlat bort självbestämmandet över den svenska arbetsmarknaden. Det skriver Christofer Fjellner, Europaparlamentariker (M).

Att till exempel byggarbetare utstationerade till Sverige orsakar lönedumpning stämmer inte, skriver Christofer Fjellner.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Regeringen har förhandlat bort självbestämmandet över den svenska modellen.
Sent på måndagen den 23 oktober i Bryssel förhandlade regeringen bort en del av självbestämmandet över vår arbetsmarknad när ministerrådet slog fast sin position för nya regler i utstationeringsdirektivet.
Med förevändningen att utstationerade arbetstagare orsakar lönedumpning i Sverige har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna både i Bryssel och Stockholm drivit en linje som innebär att den svenska arbetsmarknadsmodellen urholkas, samtidigt som det blir mer komplicerat och mindre attraktivt för människor från andra medlemsstater att jobba i Sverige och bidra till vårt samhälles utveckling.
Men att arbetstagare som är anställda i ett annat land men utstationerade till Sverige orsakar lönedumpning stämmer inte. Den allra största gruppen utstationerade till Sverige, cirka 50 procent, tillhör byggbranschen. För dem säkerställer det nuvarande regelverket en lön på åtminstone mellan 25 000 och 28 900 kronor.
Det är mer än ingångslönen för en svensk polis eller sjuksköterska och det är definitivt mer än vad en byggarbetare tjänar hemma i Polen.
Behovet av arbetskraft är dessutom stort och genomsnittslönen inom byggbranschen har de senaste tjugo åren ökat med nästan 90 procent, 10 procent mer än den generella löneutvecklingen. Om detta är lönedumpning, så har Socialdemokraterna en alldeles egen definition av begreppet.
Utstationeringsdirektivet har funnits i över tjugo år. Det garanterar att arbetstagare som är utstationerade kan åtnjuta vad den hårda kärnan utstationeringslandets minimikrav föreskriver för till exempel minimilön, semesterdagar och likabehandling mellan könen.
Vad det för Socialdemokraternas del egentligen handlar om är att bevara fackens monopol på arbetskraft, undvika konkurrens och befästa LO:s hegemoni på arbetsmarknaden.
Att det blir svårare och mindre attraktivt att stationera ut arbetstagare spelar ingen roll.
Den känsligaste frågan har gällt om begreppet ersättning ska ersätta minimikraven i den hårda kärnan. Men begreppet är svårdefinierat särskilt i ett svenskt sammanhang.
Det står i alla fall klart att begreppet är långtgående och ska innefatta all ersättning som är obligatorisk på grund av lag eller kollektivavtal, inklusive sådant som bonusar och ersättningar för boende- och transportkostnader.
I Sverige som har över 600 avtal inklusive lokalavtal och hängavtal, är risken stor att EU-domstolen kommer att behöva tolka avtalen och bestämma vilken ersättning som ska tillfalla vilka utstationerande.
Det är ett tydligt brott mot den svenska modellen där arbetsmarknadens parter bestämmer villkoren, utan inblandning från staten.
Begreppets komplexitet bekräftades när EU-kommissionen bad regeringen förklara hur ersättning ska förstås i ett svenskt sammanhang. Regeringen avstod och lämnande svarsrutan tom. Så illa överensstämmer förslaget med den svenska arbetsmarknadens funktionssätt.
Detta är EU-kommissionen medveten om och dess ordförande Jean-Claude Juncker har därför beslutat att under den innevarande mandatperioden lägga fram ett skarpt lagförslag som innebär att en tillsynsmyndighet på EU-nivå inrättas tillsammans med ett förslag om europeiska personnummer för att säkerställa efterlevnaden av de nya reglerna.
En annan kontroversiell aspekt av de nya reglerna gäller den gemensamma hemsidan på vilken alla avtal ska publiceras publikt. Sidan innebär ett stort avsteg från modellen vi använder i Sverige där fack och arbetsgivare tecknar avtal utan krav på offentlig redovisning.
Den är dessutom ett steg mot en de facto allmängiltigförklaring av avtalen eftersom de görs tillgängliga för allmän beskådan. Vilken arbetstagare accepterar ett avtal med 25 000 kronor i månaden när personen på arbetsplatsen bredvid tjänar 26 000?
Med hjälp av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverige-demokraterna har Socialdemokraterna skrapat ihop en majoritet för sin politik. Det står dem givetvis fritt. Men de bör vara öppna med vilka konsekvenser detta får.
Lika lite som vi värnar öppenheten i EU genom att göra det svårare för människor att arbeta i andra länder värnar vi det svenska arbetsmarknadsmodellen genom att överföra mer makt till EU.
Men det är resultatet av politiken, oavsett vad de påstår i andra sammanhang. Det kan tyckas ironiskt att den svenska modellen monteras ner av en regering ledd av en tidigare fackbas. Men det är ett faktum och alla som värnar det svenska självbestämmandet i arbetsmarknadspolitiken har anledning att vara oroade.
Christofer Fjellner

SKRIBENTEN

Christofer Fjellner (M) är Europaparlamentariker.
Gå till toppen