Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Helsingborg

Helsingborgspolis: ”Man är orolig för att det ska hända igen”

I en intervju med P1 berättar polisbefälet Kenneth Andersson om natten mot den 18 oktober, då sprängningen mot polishuset skedde, och vad som borde göras för att förhindra liknande attacker.

Kenneth Andersson är polisbefäl i Helsingborg och jobbade den natt när bomben utanför polishuset detonerade.
Sprängingen av polishuset i Helsingborg.Bild: Sven-Erik Svensson
För P1 berättar han att han upplever att alltfler våldsbrott är riktade mot polisen, både mot enskilda poliser och mot byggnader. Samtidigt berättar han att poliser ständigt blir attackerade ute. Vilket, enligt honom, skapar viss oro.
– Man ser sig om mer än en gång. Innan man tar sin bil och ska åka iväg kontrollerar man extra noga. Kontrollerar ingångar och försöker undvika att gå in och ut på samma ställe, säger Kenneth Andersson till P1.
Läs mer: Läsarfilm: Förödelsen efter detonationen vid polishuset – rutor på huset över gatan krossades av tryckvågen
Kenneth Andersson berättar att han förstod direkt att det var en bomb och att det var väldig tur att inte någon blev skadad. Han syftar detonationens kraft.
– Min första tanke var att bara inte någon blev skadad. Jag visste att det fanns anställda i huset, och man har inte koll på var alla är i byggnaden, säger han till P1.
Trots händelsen jobbade han natten därpå.
– Det tog ett par, tre, fyra dagar innan det landade, men just i skedet med detonationen var det många åtgärder som gjordes som man måste göra, säger han till P1.
I samma intervju med P1 berättar polismyndighetens analytiker och kriminolog Sven Granath att händelsen speglar situationen sen tio år tillbaka, där olika kriminella nätverk etablerat sig i samhället. När dessa nätverk tappar mark så blir attacker mot polisen mer vanliga.
– Det är såklart för att skrämma upp och försöka visa sin makt. Det handlar både om att hämnas på polisen och visa för att visa det omgivande samhället att man vara den som bestämmer.
Sven Granath.Bild: BRÅ
– Det kan även vara för att visa andra kriminella, säger Sven Granath till P1.
Han menar att ett krafttag mot denna typ av attacker är att en skärpning av vapenlagstiftningen med högre minimistraff vilket även då kan minska handeln av illegala vapen och på sätt få ner våldet på sikt. Både mot polis och i andra sammanhang.
– Vi har tyvärr inte så tydliga siffror på utvecklingen, men det genomgår olika faser, där flera ställen hade det förr och andra ställen har det idag. Det ser olika ut på olika orter, säger Sven Granath till P1.
Fakta

Dåd mot poliser

De senaste åren har flera sprängattentat riktats mot polisen:

3 februari 2014: Någon placerar en sprängladdning vid Rättscentrum i Malmö. Den kraftiga detonationen skadar fasaden och fönster på byggnaden, som inrymmer bland annat polishus, tingsrätt och åklagarkammare. Ingen människa skadas.

30 november 2014: Strax före midnatt exploderar en sprängladdning som placerats vid Rättscentrum i Malmö. Detonationen orsakar stora skador på entrén och byggnadens fasad. Ingen människa skadas allvarligt.

21 augusti 2015: Efter att en polispatrull gjort en fordonskontroll i Tumba attackeras poliserna med stenar. Situationen trappas upp och fler poliser kallas till området. Eld anläggs vid polisstationen och en handgranat kastas mot en polisbuss i vilken det finns fyra poliser.

1 januari 2017: I Katrineholm kastas vid tolvslaget en misstänkt handgranat mot polisstationen. Entrédörren, flera fönster och tre bilar på gatan utanför skadas. Även en fastighet mitt emot polishuset får skador.

6 februari: Natten till den 6 februari exploderar en polischefs bil som står parkerad vid hans bostad i en kommun norr om Stockholm. Ingen skadas och polisen och hans familj förs i säkerhet. Polischefen har bland annat haft ledande befattningar i kampen mot gängkriminalitet.

13 augusti: En explosion inträffar vid polishuset i Hallstahammar klockan 01.20. Det finns inga poliser i lokalen vid detonationen och ingen annan människa skadades heller.

18 oktober: En sprängladdning detonerar vid entrén till polishuset i Helsingborg. Ingen skadas i explosionen.

28 oktober: Flera skott skjuts in i en villa i Västerås där en polisman bor. Ingen skadas.

29 oktober: Polisstationen i Araby utsätts för skadegörelse vid två tillfällen under natten.

I juni i år presenterade Polisförbundet en rapport som visar att svenska poliser utsetts för allt mer hot och våld. Den visar att 40 procent de tillfrågade de senaste tolv månaderna utsatts för hot, våld eller annan otillbörlig påverkan med syfte att påverka deras tjänsteutövning.

Källa: TT

Kenneth Andersson menar att det är flera punkter som måste förbättras för att minska våldet mot polisen och riktar även kritik mot politikerna som, enligt honom, pratar mycket men gör lite.
– Det krävs straffskärpning, men inte bara minimistraffet utan även domstolarna måste ta det på större allvar, vilket jag inte tycker de gör idag, säger han.
Vidare är han även kritisk mot det bristfälliga skyddet och kontrollen vid polishuset.
– Det måste skyddas mer. Det är inte mycket värt att man kallar ett polishus för ett skyddsobjekt. Det vi uppfattar som ett skyddsobjekt idag är att man sätter en skylt på fasaden och anger att det är förbjudet att fotografera och röra sig på vissa ytor, i anslutning till byggnaden, säger Kenneth Andersson till P1.
Han vill även se större kontroll av de som rör sig kring och i polishusen.
– I en domstolsbyggnad idag kommer man inte in om man inte blir kontrollerad, där höjer man inte på ögonbrynen åt metalldetektorer.
Läs alla artiklar om: Sprängningen vid polishuset i Helsingborg
Gå till toppen