Aktuella frågor

Debattinlägg: "Hat och våld kan inte längre bemötas med naiva förhoppningar."

Inte heller andra har råd att vara tysta och vända sig bort, skriver Jehoshua Kaufman, judisk aktivist, och Fredrik Sieradzki, informationsansvarig vid judiska församlingen i Malmö.

Demonstranter från NMR med sköldar och fanor i centrala Göteborg.Bild: Adam Ihse/TT
Våldsbejakande nazister flyttar fram sina positioner på Sveriges gator. Det är inte gapandet och slagorden vi fruktar, utan de fysiska hoten mot judar och andra minoriteter som snabbt kan materialiseras. Det starka folkliga motståndet mot Nordiska motståndsrörelsens marsch i Göteborg visade på något positivt. Vi vill därför uppmana alla att komma till Stortorget i Malmö på torsdag den 9 november där Judiska församlingen håller en manifestation, på årsdagen av Kristallnatten 1938 som var kulmen på en statsstyrd våldsam pogrom med fysiska angrepp på judar, judiska affärer och judisk egendom över hela Tyskland.
Tusentals göteborgare visade sin avsky mot Nordiska motståndsrörelsens, NMR:s, demonstration i Göteborg den 30 september. Det ingav hopp. Men tro inte att nazisterna lägger ned sin verksamhet frivilligt. I Tyskland på 1920- och 30-talet slickade de såren och kom tillbaka mer välorganiserade för att till slut ta över.
Svenska nazister är stärkta av att det blåser enkraftig brun vind över Europa. I Sverige har kommunpolitiker skrämts till tystnad av nazister och på sina håll sitter nazister i kommunfullmäktige.
Föraktet för det demokratiska samhället och synen på judar förenar extremiströrelser som nazism, militant jihadism och extremvänstern. Historien har visat att antisemitism och demokratiförakt går hand i hand. Det är därför många judar känner en oro för det som händer i Sverige.
Ord betyder något, uniformer betyder något, flaggor, taktfast marscherande och brandtal betyder något.
Folkmorden i Nazityskland, Balkan och Rwanda börjadeinte med massakrer och förintelser. De började med ord, där den egna folkgruppen ställdes mot andra. Men det slutade aldrig med ord.
I Sverige fruktar vi för att hoten och hatet följs av våldsamma angrepp inte bara på judar, utan även på muslimer, romer, afrikaner och andra religiösa minoriteter och invandrargrupper.
Många uppmanar oss att vänta på att hatet ska gå över. Om bara människor får uttrycka sina tankar och känslor så kommer de att lugna ner sig. Det är en humanistisk ståndpunkt men tyvärr saknar den grund i någon erfarenhet.Hat och våld kan inte längre bemötas med naiva förhoppningar.
Det går inte att avfärda grupper som NMR som en skränande flock. På 1920- och 30-talet avfärdade demokratiska och anständiga tyskar nazisterna som en bunt virrpannor. Vi vet hur det gick.
När hoten från nazister och andra våldsamma grupper växer och tar plats i Sverige och runt om i Europa måste vi allaagera och gemensamt sätta stopp.
Politiker och tjänstemänpå alla nivåer behöver göra ännu tydligare ställningstaganden mot alla våldsbejakande och extrema grupper. Samhällets olika funktioner och dess politiska företrädare måste bjuda motstånd mot extremism och våld. Alla måste kunna vistas och vara trygga på Sveriges gator och torg utan att frukta förföljelse och trakasserier.
Varje människa och grupp, oberoende av kulör och bakgrund måste ta sin plats och göra sin röst hörd för att visa att det inte finns plats för hat och våld i det svenska samhället.
Hatiska grupper som försöker skrämmas med hot, hat och slagord måste få se att vanliga människor vågar säga ifrån och stå upp för de ideal som är grunden i ett fritt och demokratiskt samhälle.
Som judar kan vi aldrig tillåta oss att vara tysta och vända oss bort när ondskan är på frammarsch. Men inte heller andra har råd att vara tysta och vända sig bort. Motståndet mot nazisterna i Göteborg var för oss och många andra ett viktigt tecken på att den passivitet och uppgivenhet vi tycker oss skymta hos politiker och allmänhet är på väg att förändras. Det är bra. Men det räcker inte. Det är upp till oss alla att göra allt vi kan.

Jehoshua Kaufman

Fredrik Sieradzki

Jehoshua Kaufman är psykolog, aktivist och medlemi judiska församlingen i Malmö.
Fredrik Sieradzki ärinformationsansvarig vid judiska församlingen i Malmö.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen