Släktforskning

Professorn som värnar om språket och källkritiken

Slarva inte, satsa på kvalitet. Därför värnar Michael Lundholm om språket och källkritiken. Nu hoppas han att alla ska få upp ögonen för Svensk Genealogisk Tidskrift.

Michael Lundholm är sekreterare i Genealogiska Föreningen och redaktör för Svensk Genealogisk Tidskrift.Bild: ROLAND CLASSON
Han är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Och han är vice ordförande i Riksbanksfullmäktige. Men Michael Lundholm, Vällingby, har även en stor hobby: släktforskning.
Som sekreterare i Genealogiska Föreningen och redaktör för Svensk Genealogisk Tidskrift har han stora möjligheter att hjälpa alla i jakten på rötterna. Därför slår han gärna ett slag för Svensk Genealogisk Tidskrift, där han varit redaktör sedan 2008.
– Vi försöker hela tiden att höja kvaliteten. Vi håller en ambitiös linje, värnar de svenska språknormerna och har höga krav på källdokumentation. Det kommer in mycket material. Artiklar står i kö för att få komma med och det känns tillfredsställande, säger Michael Lundholm.
Genealogiska Föreningen, som har sina lokaler på Anderstorpsvägen 16 i Solna, har ett omfattande arkiv och stort bibliotek, ett digitalt klipparkiv, en databas med Inrikes pass och en forskarsal. Man har även en välfylld evenemangskalender.
– Vi är en dynamisk förening med många duktiga medarbetare.
Genealogiska Föreningen ger även ut två tidskrifter: Släkt och Hävd (sedan 1950, fyra nummer per år) och Svensk Genealogisk Tidskrift (sedan 2007, två nummer per år), vilka båda innehåller genealogiska artiklar och släktutredningar.
Svensk Genealogisk Tidskrift startades av Svenska Genealogiska Samfundet, men togs över av Genealogiska Föreningen 2016.
– Vi har för närvarande omkring 200 prenumeranter, säger Michael Lundholm.
Tidskriften innehåller artiklar av intresse för såväl fritidssläktforskare som akademiska forskare. Men till skillnad på Släkt och Hävd (som presenterar artiklar som anknyter till nutid) är tonvikten för Svensk Genealogisk Tidskrift lagd på 1600-talet och 1700-talet.
– Hur löser man släktforskarfrågor när det inte finns kyrkböcker? Hur ska man bli en bättre släktforskare? Jo, genom att läsa vad andra har skrivit. Och glöm inte bouppteckningar, mantalslängder och domboksprotokoll, säger Michael Lundholm.
Det senaste numret av Svensk Genealogisk Tidskrift innehåller 80 sidor. Här finns fyra intressanta artiklar och tre recensioner. I en av dessa ger Michael Lundholm beröm till släktforskarförbundets handbok om handskriftsläsning. Som sig bör innehåller tidskriften även en gedigen käll- och litteraturförteckning.
Michael Lundholm, 58, som började släktforska redan som 12-åring, ger fyra goda råd till släktforskaren: 1) köp en lärobok, 2) gå en släktforskarkurs, 3) läs vad andra har skrivit och 4) gör en arbetsplan för din forskning.
– Skapa verktyg för att dokumentera forskningen, var noggrann. Visa alltid en nypa skepsis när ni hittar nya uppgifter på nätet, annars är det lätt att man hamnar fel.
Själv har han publicerat släktforskningsarbeten i bland annat Svensk Genealogisk Tidskrift, Släkt och Hävd, Släktforskarnas årsbok samt Släkthistoriskt forum. Under åren 2006–2008 var han styrelseledamot i släktforskarförbundet och gav förra året ut förbundets handbok ”Källkritik och källhänvisningar”.
Genealogiska Föreningen är en riksförening för släktforskning sedan 1933 och har sina lokaler i samma hus som Sveriges Släktforskarförbund.
Gå till toppen