Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Den fria rörligheten inom EU betyder inte att det är fritt fram att utnyttja människor.”

Den konkurrens som finns mellan företag som verkar i Sverige måste bygga på kompetens, inte på sänkta löner eller usla arbetsförhållanden. Det skriver Marita Ulvskog (S), Europaparlamentariker och tf ordförande för Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor.

Marita Ulvskog (S) undrar varför Moderaterna anser att en utländsk byggnadsarbetare som utför samma arbete som en svensk ska ha sämre villkor.Bild: Anders Wiklund/TT
Det är obegripligt varför Moderaterna inte kan stå upp för principen om lika lön för lika arbete. Varför ska en utländsk byggnadsarbetare som utför samma arbete som en svensk ha sämre villkor?
Det är bra att människor vill komma till Sverige från andra EU-länder för att jobba.
Sverige behöver fler utstationerade arbetstagare, personer som skickas hit från andra länder av sina arbetsgivare för att arbeta här under en begränsad tid.
Men den konkurrens som finns mellan företag som verkar i Sverige måste bygga på kompetens, inte på sänkta löner eller usla arbetsförhållanden.
Den fria rörlighet som finns inom EU betyder inte att det är fritt fram att utnyttja människor.
Att det finns ett svenskt kollektivavtal är avgörande för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera. I Sverige finns därför också en långtgående rättighet att vidta stridsåtgärder för att förmå arbetsgivare att teckna kollektivavtal.
Christofer Fjellner (M) företräder ett parti som vill att politiker istället för arbetsmarknadens parter ska avtala om löner och som kraftigt vill begränsa stridsåtgärdsrätten för svenska fackförbund. Därför är det inte helt enkelt att ta hans vurmande för den svenska modellen på så stort allvar (Aktuella frågor 29/10).
Alliansregeringen begränsade genom lex Laval strejkrätten för arbetstagare i Sverige som jobbade för företag i andra EU-länder. Det gjorde att den svenska modellen inte fungerade. Det är därför den rödgröna regeringen har rivit upp lex Laval. Från och med den 1 juni i år kan fackförbund i Sverige alltid kräva ett svenskt kollektivavtal, och ta till stridsåtgärder om det inte tecknas.
Socialdemokraterna i Europaparlamentet och regeringen har också drivit på för att få till stånd en ändring av EU:s utstationeringsdirektiv. Hittills har de som varit utstationerade bara varit garanterade minimilön i värdlandet. Det betyder att två personer med samma kompetens som utför samma arbetsuppgift på samma arbetsplats kan få helt olika lön för sitt arbete, bara för att de kommer från olika länder. Det är inte bara orättvist för den som får mindre betalt utan gör det också svårt för företag som betalar vanliga svenska löner att klara konkurrensen.
Efter långa förhandlingar är EU-länderna och Europarlamentet nu överens om att direktivet måste ändras. Det innebär ett rättvisare Europa – både för arbetstagarna och för företagen. Samtliga medlemsstater blev till slut överens om principen om lika lön för lika arbete. Dessutom röstade samtliga politiska grupper i Europaparlamentet för att förändra direktivet, inklusive Christofer Fjellners egna politiska grupp, EPP, European People's Party.
Det är svårt att förstå Christofer Fjellners resonemang om att mer likabehandling för utstationerade är detsamma som att EU-domstolen kommer att tolka innehållet i svenska kollektivavtal. Varför skulle det vara svårare att ge utstationerade arbetstagare svenska löner än minimilöner? Det nya direktivet ändrar inte möjligheten att använda sig av kollektivavtal. Den modell som Sverige har använt sig av kommer att gälla oförändrat framöver.
Även om EU-reglerna ändras så att det blir möjligt att kräva lika lön och inte bara minimilön är det fortfarande arbetsmarknadens parter som bestämmer villkoren på svensk arbetsmarknad i sina centrala kollektivavtal. Processen har inte ändrats på något sätt. Det gäller även EU-domstolens roll.
Att som Christofer Fjellner påstå att svenska kollektivavtal inte kan användas för att ge utstationerade arbetstagare lika lön för lika arbete är fel. Tvärtom är styrkan i den svenska modellen kollektivavtal som särskilt är anpassade för olika branscher och arbetsformer. Det står dessutom arbetsmarknadens parter fritt att komma överens om lönesystem.
Ann Christine Hartzén, doktorand och universitetslärare i arbetsrätt, skriver att den svenska modellen inte alls är dödsdömd (Aktuella frågor 2/11). Socialdemokraterna delar hennes bild och håller med om att vi måste sikta in oss på hur det går att påverka utvecklingen så att arbetsmarknadens parter kan ha inflytande på EU-nivå.
Att konkurrera mellan länder med usla villkor är inte hållbart för något land.
Det behövs ett större fokus på den roll som EU och arbetsmarknadens parter på den europeiska nivån kan spela, utan att för den sakens skull förflytta makt ifrån enskilda medlemsländer. Det är därför som Stefan Löfven kallat till ett europeiskt socialt toppmöte i Göteborg på fredag.
Det är så vi fortsätter arbetet med att utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen, inte avveckla den.

Marita Ulvskog

Marita Ulvskog (S) är Europaparlamentariker och tf ordförande för Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor.
Läs mer:"Strategin bör inriktas mot att förbättra anställningsvillkoren för de arbetstagare som har sämst villkor i Europa."
Läs mer:"Ironiskt att den svenska modellen monteras ner av en tidigare fackbas."
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen