Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Med andra ord

Replik: "Grundförutsättningen för ett rationellt samtal är att man underbygger sina argument."

REPLIK: Moa Berglöf vänder sig i en kolumn (9/11) mot hur legitim kritik av makten ibland förvrids till konspirationsteorier. Halvsanningar och personangrepp är också något Berglöf kritiserar.
Jag håller helt med henne om att detta är en problematisk tendens i samtiden. Att överhuvudtaget föra en diskussion med någon som vägrar acceptera samma grundläggande verklighetsbeskrivning är svårt. Därför kan det ibland tyckas hopplöst att nå fram till den andra sidan.
Ett annat kriterium på en hyfsad offentlig diskussion är att man underbygger kritik med argument som går att granska. Därför förvånade det mig att Moa Berglöf anklagar mig för att förmedla just konspirationsteorier. Dessutom sätter hon raljant citationstecken runt ordet granskning, och hävdar att något sådant omöjligen kan ske på en ledarsida. Hon anger inte ett enda exempel på vilka konspirationsteorier jag har spridit eller vilka av mina granskningar som är undermåliga. I en uppföljande krönika skriver hon att jag ”driver alarmistiska agendor genom anekdotisk bevisföring och selektiva val av fakta som passar den egna tesen” (13/11).
Detta gör hon, återigen, i total avsaknad av exempel. Om Berglöf ogillar personangrepp, varför ägnar hon två krönikor åt just det? Och varför låter ansvarig redaktör anklagelseakter mot enskilda personer passera utan krav på att påståenden underbyggs? Det är ett underbetyg till både Berglöf och tidningen att den här sortens grundlösa påståenden publiceras, inte bara en, utan två gånger.
Att Moa Berglöf inte gillar vad jag skriver är inget att anmärka på. Man får vara oense. Men det är anmärkningsvärt att i krönika efter krönika anklaga personer för att ljuga och sprida konspirationsteorier utan att ens försöka belägga det med exempel. Grundförutsättningen för ett rationellt samtal är att man underbygger sina argument och bidrar med källhänvisningar när det efterfrågas. Detta gäller oavsett om man är ledarskribent, om man är ett argt troll på Twitter eller om man är krönikör i Sydsvenskan.
Det Moa Berglöf ägnar sig åt är ironiskt nog det hon själv kritiserar: en debattstil som förpestar samtalet.
Ivar Arpi
Ledarskribent Svenska Dagbladet
Gå till toppen