Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Fler assistansdomar kan snabbutredas

Regeringen kan tänka sig att snabbutreda effekterna av fler vägledande domar om personlig assistans, utöver en omdebatterad dom från sommaren. Det uppger det ansvariga statsrådet, Åsa Regnér (S), efter riksdagens aktuella debatt om assistansen.

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S). Arkivbild.Bild: Claudio Bresciani/TT
– Jag utesluter inte det, om det är lämpligt, säger Regnér till TT efter en debatt där flera av hennes kritiker i oppositionen och Vänsterpartiet krävde att regeringen gör mer än det åtgärdspaket som Regnér lanserade i förra veckan.
I paketet ingick en snabbutredning av en omtalad dom från i somras i Högsta förvaltningsdomstolen som enligt Försäkringskassan får svåröverskådliga konsekvenser för stat, kommun och enskilda om den tillämpas. Regeringen siktar på att en ny laglydelse ska vara på plats den 1 april. Regeringen föreslog också att omprövningar av rätt till assistans, de som ska ske vartannat år, fryses i väntan på den stora utredningen om LSS, där personlig assistans är en del.
Men Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna krävde i debatten, på olika vis, att regeringen agerar omgående vad gäller vägledande domar från 2009, 2012 och 2015. Innebörden av det är att en översyn och lagändring inte kan vänta in LSS-utredningen som ska leverera förslag i oktober 2018.
Moderaterna kräver dock ingen snabbutredning och kritiserade inte regeringens linje, M framhåller att utredningen måste få arbeta långsiktigt.
Åsa Regnér säger att hon först vill vänta in de analyser som hon begärt från Socialstyrelsen och Försäkringskassan i december, om hur de tre domarna har slagit. Först därefter går det att ta ställning till om behov av snabba lagändringar.
– Det är märkligt att Åsa Regnér inte kan säga ja till en snabbutredning, säger Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor, som följde debatten från sidan och kunde se KD:s företrädare i kammaren, Emma Henriksson, pressa Regnér.
Liberalernas partiledare Jan Björklund talade för L och var en av dem som anklagade regeringen för att mest ha fokus på att spara på assistansen.
– Ni har fattat aktiva beslut om det, alla vet att annat är rökridåer, sade Björklund och pekade också på besparingsuppdraget för LSS-utredningen.
Men Regnér hävdar att det är en felaktig bild.
– Regeringen har inte tagit några initiativ till att försämra, begränsa eller förändra rätten till assistans, säger hon och framhåller att det är vägledande domar som har förändrat förutsättningarna.
Fakta

Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade, LSS, som infördes 1994.

1994 fick 6 100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16 000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.

I augusti i år hade 15 156 personer statlig assistans, cirka 1 000 färre än samma månad 2016.

Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Förra året, 2016, minskade utgifterna något.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna. I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

Gå till toppen